RME som drivmedel i lantbruket : ett aktuellt alternativ?

Sammanfattning: Försök med att driva motorer på rapsoljebaserade bränslen har varit aktuella sedan början på 1980-talet. Trots kraftigt minskad miljöbelastning i form av koldioxidutsläpp och i flera fall även möjlighet till ekonomisk vinning är användningen i lantbruket låg. Anledningarna till den låga användningen är troligen rädsla för problem i bränslesystem och motorer samt okunskap angående användning. Uppsatsens mål har varit att sammanställa fördelar och eventuella nackdelar vid användning av ren RME, RME 100, som bränsle i lantbruket. På den svenska marknaden finns det två stora aktörer inom produktion av RME. Storskaligheten har inneburit att man har kunnat få fram produkter som är betydligt bättre än vad standarden kräver. De största skillnaden mot standarden är att vatteninnehållet är betydligt lägre. Jämfört med diesel är RME något mer trögflytande och innehåller lite mindre energi. Koldioxidutsläppen kan minska med upp till 66 % vid byte från diesel som bränsle och även utsläppen av koloxid och kolväten minskar. Utsläppen av kväveoxider ökar något vid användning av RME. Eftersom RME innehåller mindre energi än diesel minskar motoreffekten något. Om inte motorn belastas fullt så kan ett något större gaspådrag kompensera detta, dock med lite högre bränsleförbrukning som följd. Vid effektmätningar av traktorer på Uddetorpskolan var variationerna stora. Traktorerna tappade mellan 1 % och 18 % motoreffekt vid RME-drift jämfört med diesel. Många av traktortillverkarna som finns representerade på den svenska marknaden har genom tiderna haft modeller som är godkända för upp till 100 % RME-drift. I många fall skall oljebytesintervallet halveras för att garantierna skall fortsätta att gälla. I vissa fall skall även ett extra bränslefilter monteras. Av traktorer som säljs nya nu finns det några modeller med motorer från Deutz som är godkända för drift på ren RME. Jämfört med drift på diesel skall dessa motorer enligt tillverkaren ha ca 5 % lägre motoreffekt eller lika mycket högre bränsleförbrukning jämfört med dieselbränslet som används i Sverige. Vid lagring av RME är det viktigt att den inte utsätts för direkt solljus eller kondensbildning. Solljus verkar nerbrytande och kondens innebär att vatteninnehållet ökar och då ökar risken för bakterietillväxt. Med vinteradditiv fryser RME vid ca -25˚C. För att få en motor att starta vid sträng kyla kan det krävas vissa extra åtgärder, t.ex. motorvärmare, men är möjligt ned till -25 ˚C. För att kunna göra teoretiska beräkningar av ekonomin i att byta från diesel till RME valdes fyra fiktiva typgårdar av olika karaktär. Tre växtodlingsgårdar av olika storlek och en mjölkgård utan växtodling. Det som påverkade resultatet till stor del var naturligtvis prisskillnaden mellan RME och diesel som vid beräkningarnas genomförande var 1 kr/l. Eftersom lägre motoreffekt kan leda till lägre kapacitet uppstod en kostnad för extra arbete som blev hög för vissa maskiner. Kostnad för en extra lagringstank till RME:n var också en stor post. Resultatet av beräkningarna visar att ingen av gårdarna med dagens prisnivåer skulle göra ekonomisk vinst av att byta bränsle. Miljönyttan skulle däremot bli stor och koldioxid-utsläppen skulle minska markant. I de ursprungliga beräkningarna belastas RME-drift med en hög kostnad för lagring då det antagits att en extra lagringstank behövs. Om man istället utnyttjar på gårdarna befintlig lagring får mjölkgården ett positivt ekonomiskt netto för byte vid dagens prisnivåer. Den medelstora växtodlingsgården når break-even vid prisskillnaden 1,65 kr/l. De maskiner som passar bäst att drivas av RME sett ur ekonomiska aspekter är de där bränsleförbrukningen är en stor del av maskinkostnaden. Dessa maskiner har stor potential att ”tjäna pengar” på prisskillnaden mellan RME och diesel och det kostar inte så mycket att ersätta eventuell tappad kapacitet med några timmars extra arbete. För att få lite inspel av praktisk användning gjordes också två intervjuer med två gårdar med erfarenhet av RME. Man kan konstatera att båda dessa gårdar har positiva erfarenheter. Ingen av gårdarna har drabbats av stillestånd eller haveri på någon maskin som kan kopplas till bränslebytet. Slutsatserna som framkommit av arbetet blev följande: •Merkostnader för byte till RME är: effektförlust (ca 5 %), lagring, ökat underhåll ochomställning av fordon. •Hyra av en extra lagringstank och kapacitetsförluster är de två största kostnaderna vidbyte av bränsle. •Vid en prisskillnad på 1,65 kronor/liter är det lönsamt att byta till RME som bränsle påett medelstort eller större lantbruk om man kan använda befintlig lagring. •Maskiner där bränslet utgör en stor del av maskinkostnaden har bäst netto i att byta bränsle.