TVÅ OLIKA NYCKLAR HEM en kvalitativ studie om unga vuxnas berättelser om växelvis boende

Sammanfattning: Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling. Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kan vara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att inte glömma bort barnet när föräldrarna separerar. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samt hur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna bodde växelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarna mellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hur olika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är av betydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Några av våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon. Det kan dels vara jobbigt när familjesystemet upphör, men också minst lika påfrestande när nya familjesystem byggs upp. Vi vill med denna uppsats belysa föräldrars separation ur ett barns perspektiv. Hur vi tror det har påverkat individens syn på familj? Hur har nya familjemedlemmar mottagits? Hur förändrades relationen och kommunikationen till sin förälder, då barnet bodde växelvis? Fick barnet vara delaktig i beslutet om var hon eller han skulle bo efter separationen? Vad har föräldrarna för ansvar gentemot sina barn, när det gäller samarbete och kommunikation med den andra föräldern? Vi har fått höra att en del föräldrar känner sig som misslyckade föräldrar, efter det att de har valt att gå skilda vägar. Men resultatet i vår studie visar att ett växelvis boende kan ge barnet många fördelar i livet. Men det kräver samarbetsförmåga av båda föräldrarna för att det ska bli bra för barnet.