Bolagsstyrning i näringsdrivande stiftelser

Sammanfattning: Den svenska stiftelsen är av mycket gammalt ursprung, och idag ryms flera vitt skilda stiftelsetyper inom stiftelsebegreppet. Bland dessa utmärker sig den näringsdrivande stiftelsen. Trots att stiftelsen inte är en association kan den bedriva näringsverksamhet, antingen direkt genom stiftelsen, eller indirekt via näringsdrivande dotterbolag. Under det senaste halvseklet har den näringsdrivande stiftelsen blivit alltmer använd och diskuterad, och ett av stiftelsens användningsområden är som ägare till stora svenska koncerner. Idag är det inte längre kontroversiellt att stiftelsen bedriver näringsverksamhet. Detta aktualiserar dock frågor om stiftelsens förvaltning och styrning, eftersom ett visst mått av stabilitet fordras i organisationer som bedriver näringsverksamhet. I och med att stiftelsen inte har ett vinstsyfte och inte heller några ägare eller medlemmar, utan kan sägas vara en självägande förmögenhet, saknas den kontroll som finns i aktiebolag och föreningar, där ägarna eller medlemmarna övervakar styrelsens och VD:s förvaltning. Stiftelsen har istället ett stiftelseändamål, vilket ger uttryck för stiftarens vilja, och detta ska tillsammans med förvaltningsföreskrifter i stiftelseförordnandet och gällande lagstiftning, bland annat regler om revision och tillsyn, garantera att förvaltningen sker på ett betryggande sätt. Sammantaget syftar denna ordning till att ge motsvarande garantier för god förvaltning i stiftelsen som i aktiebolaget. Bolagsstyrningsregleringen i stiftelsen är dock jämfört med aktiebolagets mycket sparsam, dels beroende på principen inom stiftelserätten om att stiftarens vilja i största möjliga mån inte ska åsidosättas, vilket försvårar införande av tvingande bolagsstyrningsreglering, dels då regleringen ska omfatta vitt skilda stiftelsetyper, och inte endast den näringsdrivande stiftelsen. I uppsatsen studeras några utvalda frågor som är centrala för stiftelsens bolagsstyrning, såsom utseende av styrelseledamöter och styrelsens ordförande, styrelsens sammansättning och entledigande av styrelseledamöter. Reglerna analyseras med hjälp av jämförelser med det svenska aktiebolaget, den danska stiftelsen, och den norska stiftelsen. Analysen utmynnar i ett antal förslag: dels om införandet av en reglering som syftar till att skapa tydligare och utförligare stiftelseförordnanden; dels om inrättande av ett kontrollorgan, bland annat med uppgift att lämna förslag till styrelseledamöter, styrelseordförande, revisor och arvoden för dessa; samt dels om införandet av en fylligare reglering om information och dokumentation. Dessutom behandlas frågan om införande av särreglering för den näringsdrivande stiftelsen, antingen genom separat lag eller genom en bolagsstyrningskod, men denna besvaras nekande.