Jaha, och hur var det här då? En litteraturstudie över forskning och styrdokument i fråga om nyanländas lärande

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de styrdokument som reglerar svensk grundskola och som reviderats från och med 1 januari 2016, förhåller sig till forskningen runt nyanlända elevers lärande. Jag har genomfört detta i form av en textanalys där de delar av skollag, allmänna råd och kartläggningsmaterial som rör nyanlända elever analyserats. Undersökningen utgår från tre centrala idéer som jag urskilt i andraspråksforskning: andraspråksinlärning utvecklas optimalt i en tillåtande språkmiljö, den kräver språklig stöttning på modersmålet och den är en långvarig process. Resultaten visar att de genomförda förändringarna har inneburit ett minskat glapp mellan forskning och styrdokument och att den kritik som tidigare riktats mot skolans regelverk nu har kunnat mildras. Det framgår bland annat att svensk skola idag i stor utsträckning tagit fasta på att låta nyanlända elever få stöd och hjälp av modersmålet för sin fortsatta kunskapsutveckling. Dock lever styrdokumenten ännu inte upp till vad forskningen fastslagit ifråga om tidsåtgången som krävs för att andraspråkselever ska kunna nå samma skolresultat som de elever som undervisas på sitt modersmål. Idén om tillåtande språkmiljö som skapar förutsättningar för additiv tvåspråkighet har enligt min analys ännu inte fått full genomslagskraft i svenska styrdokument, men det går att urskilja en vilja från myndigheternas sida att nå dit. Jag har även genomfört intervjuer med tre pedagoger som undervisar nyanlända elever på grundskolenivå. Syftet med dessa har varit att lyfta yrkesverksamma lärares syn inom detta område och resultaten visar att deras åsikter behandlat samma tankemönster: för att lyckas i svensk skola anger de att nyanlända elever behöver vistas i en miljö som är tillåtande och inkluderande, de behöver få språkig stöttning på sitt modersmål och framförallt är de i behov av tid för att lära sig det svenska skolspråket.