Dataskyddsförordnigen - En papperstiger? - En uppsats om dataskydd på informationssamhällets villkor

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Författare: Nils Renström; [2016]

Nyckelord: EU-Rätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Sedan internet gjorde sitt intåg på 90-talet så har det intagit en alltmer central del av våra liv. Vi konsumerar fler tjänster via internet än någonsin tidigare, och vi lämnar ifrån oss mer personuppgifter än någonsin tidigare. Insamlingen och behandlingen av personuppgifter har sedan mitten av 90-talet reglerats av EU’s Dataskyddsdirektiv (95/96/EG) som över åren blivit allt mer föråldrat och kommer 2018 att ersättas med en enhetlig dataskyddsförordning (2016/679), vilken bland annat innehåller ett starkare skydd för personuppgifter. Denna uppsats ställer frågan huruvida dataskyddsförordnigens verktyg verkligen kan tänkas vara effektiva i ljuset av dagens informationssamhälle. Förordningen introducerar bland annat skärpta krav för samtycke samt rätten till radering, det vill säga rätten att helt bli borttagen ur ett register om man så önskar. Insamlingen och användningen av personuppgifter för bland annat marknadsföringsändamål på internet har de senaste decenniet exploderat och mängden tillgängligt data, både personligt och semi-personligt, har ökat exponentiellt. Användningen av stordataanalys, det vill säga sökandet efter oväntade insikter i stora mängder data utgör samtidigt ett integritetsproblem. Detta har skapat nya problem för individer och företag som dels söker ta kontrollen över sitt personliga data och dels kanske inte önskar hantera personligt data samtidigt som Europas konsumenter blir alltmer bekymrade över användningen av personuppgifter, men upplever samtidigt att de inte finns något riktigt alternativ än att låta sig registreras för att ta del av informationssamhällets tjänster. Uppsatsen landar i slutsatsen att dataskyddsförordningens verktyg och regler kan vara nog så effektiva förutsatt att man vet vem som behandlar ens uppgifter, men för att effektivt ta kontroll över sin person behövs det kanske något annat. Problemet ligger inte i dataskyddsförordningens verktygslåda, utan snarare i de villkor som informationssamhället ställer upp.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)