Belöningssystem i kunskapsintensiv myndighet –En fallstudie av Kronofogdemyndigheten i Borås

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Styrning i offentlig sektor är ett debatterat ämne, där diskussionen om New Public Management har inneburit att myndighetsstyrning blir mer influerat av styrning i privat verksamhet. En sådan styrning blir mer påverkad av medarbetares uppfattning, och det blir av den anledningen extra viktigt för myndigheter att vid användande av belöningssystem som styrverktyg dels ta hänsyn till uppfattningen, men också att ta hänsyn till de begränsningar och möjligheter till motivation som förekommer i den organisationsform som verksamheten har. Syfte: Syftet med undersökningen är att få insikt i vilka potentiella möjligheter och begränsningar som uppstår i en kunskapsintensiv myndighets arbete mot att motivera medarbetare genom eventuella belöningssystem, och hur detta uppfattas av medarbetarna. Denna studie hoppas kunna bidra till en ökad förståelse kring vikten av medarbetares uppfattning och ge en klarare bild över motivationssituationen idag. Förhoppningen är även att kunna ge ett underlag för fortsatt utveckling inom myndigheten. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka en statlig myndighet där det är Kronofogdemyndigheten som har undersökts. Inom Kronofogdemyndigheten har studien gjorts på kontoret i Borås. Rapporten undersöker belöningssystem inom området ekonomistyrning. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer har utförts. Undersökningen är av fallstudieform, och både primär och sekundär data har använts. Resultat och slutsatser: Det finns flertalet möjligheter och begränsningar till motivation på Kronofogdemyndigheten, där en begränsning är att myndighetsutformningen kan tänkas hämma den flexibilitet som behövs i en kunskapsintensiv organisation. En möjlighet däremot är att medarbetare på Kronofogdemyndigheten motiveras till stor del av inre motivation. Detta skulle dock kunna innebära att belöningar inte ger avsedd motivationseffekt. Per definition finns det inte några belöningssystem i Kronofogdemyndigheten, där en anledning till avsaknandet av det skulle kunna vara att det finns en stark tro på medarbetarnas inre motivationskraft. Medarbetares uppfattning visar ha en väsentlig påverkan på hur man ser på eventuella belöningar och belöningssystem, samt hur man påverkas av eventuella möjligheter och begränsningar till motivation. Förslag till fortsatt forskning: Ett relevant område att undersöka vidare hade varit att se om den inre motivationen som förekommer hos medarbetarna skulle kunna vara ett styrproblem för myndigheten. Ett annat område som hade kunnat ge en godare syn på motivation i myndigheten hade varit att undersöka hur fler karriärsteg hade påverkat medarbetarna motivationsmässigt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)