Om offentlig upphandling, affärsmässighet och svenska nationella regler

Sammanfattning: Lagen om offentlig upphandling, LOU Den svenska LOU bygger på EG-direktiv om offentlig upphandling.LOU infördes år 1994 i samband med Svereges tillträde till den gemensamma marknaden via EES-fördraget I uppsatsen diskuteras ett antal teman inledningsvis som sammanhanger med EG-rätten bl. A, EG-rätt och nationell rätt, harmonisering etc. Vidare diskuteras kortfattat EG-rätt och nationell rätt som är skriven för att efterlikna EG-rätt- utrymmet för nationella regler- 6 kap LOU I uppsatsen diskuteras även den tidigare svenska Upphandlingsförordningen vs LOU samt vad skillnaden i rättsmedel har för betydelse. LOU, EG direktiv och nationella regler för upphandling under EG:s tröskelvärden förändring av LOU, bristande implementering, rättsutveckling i EG-domstolen, frågor om vad som är en upphandlanden enhet, förhållandet mellan annons, förfrågningsunderlag och utvärdering av anbud samt speciellt rättsfallen Beentjes och Alcatel i EG-domstolen. Vidare diskuteras i uppsatsen NOU, Nämnden för offentlig upphandling, NOU och LOU samt problem med LOU, bl a bristande regelefterlevnad i förhållande till tillgängliga rättsmedel Speciellt om de nationella reglerna i 6 kap LOU,dvs om det är möjligt att ha nationella regler som i vesntliga avseenden skiljer sig från EG.s regelverk för offentlig upphandling Förändring av 6 kapitlet LOU, krav på bl a annonsering, samt en disskussion om framtiden för de nationella reglerna i LOU kap 6. I uppsatsen berörs de tillgängliga rättsmedlen, skadestånd och överprövning i domstol samt förhållandet mellan dessa Ett centralt begrepp i LOU och i uppsatsen är begreppet affärsmässighet, ett annat central område i uppsatsen är prövning av anbud, nollställning vs kvalitativ värdering av kvalitativa kriterier med någon form av scoringmodell effektiva rättsmedel – Alcateldomen och förändring av möjligheter till överprövning I uppsasen noteras ett ökat antal överprövningsmål i länsrätt och kammarätt sedan år 200 vilket befrämjat, rättsutveckling framför allt i kammarrätterna, begreppet affärsmässighet blir fyllt med innehåll En annan viktig fråga är; vad är möjligt inom ramen för det mest fördelaktiga anbudet 1 kap 22 § 1 st, en fråga som är aktuell när det gäller miljökrav Även frågor kring; vad är ett ramavtal, i perspektivet av vad som kan anses vara ett bindande avtal i avtalslagens mening, ömsesidigt bindande, alla avtalsvillkor förhandlade etc I uppsatsen diskuteras även det förhållande att det finns vad som kan benämnas lösa trådar i regelverket om offentlig upphandling främst frågor kring,vården för en enskild vårdtagare och upphandling vs kundvalssystem. Dessa frågor lyfts fram i det offentlig utredningsmaterialet utan att diskussionen landar. I metodhänseende genomförs i uppsatsen en diskussion utifrån rättskälleläran om det juridiska värdet av råd och anvisningar som utfärdas av nämnder som NOU