Att sko sig på barns bekostnad - vilken betydelse bör Barnkonventionen ha för barn i skoindustrin?

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar vilken betydelse FN:s konvention om barnets rättigheter bör ha för barn i skoindustrin. För att besvara denna huvudfråga tar uppsatsen upp följande delfrågor: - Hur ser situationen ut när det gäller barnarbete? - Vad är FN:s Barnkonvention? - Vem har ansvar för att Barnkonventionen efterlevs? - Hur och var sker tillverkningen av skor? - Vilka rutiner har skoföretag när det gäller att ta reda på hur och av vem deras varor har producerats? Regler kontra verkligheten. Enligt artikel 32 i FN:s barnkonvention har ett barn rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar hälsan. Detta är ju väldigt fina ord, men frågan är om konventionen verkligen får sin avsedda effekt. Att definiera barnarbete är inte helt enkelt. Inom engelskan skiljer man på ”work” och ”child labour”. Det sistnämnda är det som anses skadligt för barn. Man brukar räkna med att minst 250 miljoner barn i åldern 5-14 år sysslar med den här typen av arbete. I Asien är problemet särskilt omfattande där 153 miljoner barn arbetar. Det finns ett tydligt samband mellan barnarbete och fattigdom. För att bryta den spiral av fattigdom som många länder har hamnat i är grunden att satsa på allmän utbildning. Internationella konventioner har en viktig roll att spela då det handlar om att eliminera barnarbete. Den grundläggande tanken med FN:s barnkonvention är att barn ska respekteras. Det innebär att när en myndighet tar ett beslut som rör barn ska den utgå ifrån ett barnperspektiv. Det är Barnrättskommittén, eller the Committee on the Rights of the Child (CRC), som ser till att implementeringen av Barnkonventionen sker på rätt sätt. Kommittén ser också till att implementeringen sköts när det gäller de två frivilliga tilläggsprotokollen, det om barn i väpnade konflikter och det om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Kommittén kan inte ta emot klagomål från individer, men ser till att barn kan åberopa sina rättigheter i exempelvis domstolar. När det gäller just barnarbete inom skoindustrin är risken stor att barnen skadas av olika kemiska ämnen. Det är särskilt Krom-6 som är farligt på grund av dess cancerogena egenskaper. Många industrier har inte alltid den kunskap eller den vilja som krävs för att hantera dessa farliga ämnen. Internationella organisationer, såsom OECD, ILO och IPEC, har länge kämpat för en säker arbetsmiljö och för att barnarbete inte ska förekomma. Det är bland annat deras förtjänst att många företag har valt att ta ett socialt ansvar och anta så kallade uppförandekoder. Dessa koder är något som har slagit igenom mer och mer i affärsvärlden. En av de viktigaste slutsatserna i uppsatsen är att FN:s barnkonvention har en betydande roll att spela då det gäller barns rättigheter, men när det handlar om just barnarbete är det viktigaste att företag själva inser att de måste arbeta med den här frågan. För att driva ett framgångsrikt företag gäller det att man har ett brett, medmänskligt perspektiv, eftersom ryktet är så pass viktigt. Barnkonventionen bör alltså fortsätta att vara ett allmänt ramverk och ett mål för barn rättigheter. Andra viktiga slutsatser i uppsatsen är att en tydlig definition av begreppet barnarbete i Barnkonventionen skulle vara önskvärd och att Sverige bör inkorporera konventionen som en symbolisk markering.