”Det är ju nolltolerans mot kränkningar alltså, det finns ju inget annat!” : En studie om hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i fri lek.

Sammanfattning: Inledning Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek. Inledning Slag, ord, uteslutningar, att retas klassas allt som kränkande behandling. Kränkningarna sker ofta när en vuxen inte är närvarande och kan höra eller se vad barnen gör och säger till varandra. I denna studie beskriver förskollärare hur de arbetar mot kränkningar mellan barnen och hur de hanterar situationer där kränkningar uppstår. Denna studie är viktig att göra då det inte finns mycket forskning kring hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkande behandling mellan barn i den fria leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att förebygga och hantera kränkningar och uteslutningar mellan barnen i fri lek. Metod Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år). Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har. Detta är en kvalitativ studie med intervju som redskap. Fem stycken förskollärare har deltagit i intervjuerna och de arbetar på två olika förskolor. Två av dem arbetar med yngre barn (1-3 år) och de övriga tre med äldre barn (4-5 år). Resultat Resultatet av studien visar att förskollärarna arbetar aktivt med likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling och har lyft ner den till barnens nivå. När de hör en kränkning eller ser en uteslutning använder de kommunikation med barnen som medel för att lösa situationen. Gällande uteslutningar är det delade åsikter då några pedagoger anser att alla barn ska få vara med och leka och några anser att alla barn inte alltid kan vara med, då det stör den redan påbörjade leken några barn startat. De försöker även samtala med barnen om hur de ska prata med varandra när de inte vill mer eller upplever att någon är dum mot dem. De pratar även i helgrupp om hur man är en bra kompis. Förskollärarna betonar att de arbetar mot kränkningar hela tiden och att det är det viktigaste arbetet de har.