Borgensansvar när huvudgäldenären gått i konkurs: särskilt om skötselborgen och dess särställning

Sammanfattning: Borgen är en vanlig säkerhet som lämnas vid kreditgivning. För aktiebolag finns möjligheten att ingå skötselborgen, där bolagets ägare borgar med sina personliga tillgångar för bolagets skulder. Vanligtvis innebär ägandet av aktiebolag inget personligt betalningsansvar för dess ägare, men när en skötselborgen lämnas som säkerhet för bolagets skulder kan bolagets ägare bli drabbade personligen om bolaget går i konkurs och inte kan betala sina skulder. När ett bolag går i konkurs och sedan upplöses, så upphör det i princip att existera som juridisk person. Kvar finns då en borgenär som vill ha täckning för sin fordran, och en borgensman som borgat för fordringen, men huvudgäldenären finns inte längre. Tidigare har underskottskonkurser lett till att borgenären inte ansetts ha någon att göra preskriptionsavbrott hos, varpå borgensmannen har blivit tvungen att infria sitt åtagande, trots att borgenären inte gjort preskriptionsavbrott gentemot huvudgäldenären. I och med att den nya ABL infördes har synen på detta förändrats, och HD kommer under år 2017 att pröva vad som faktiskt ska gälla för borgensmäns ansvar efter en konkurs.I denna uppsats får läsaren följa en diskussion om hur borgensåtagande påverkas av huvudgäldenärs konkurs. I uppsatsen behandlas först borgen och särskilt skötselborgens något annorlunda hantering. Vidare behandlas reglerna om preskription med avseende på borgen och i synnerhet hur reglerna om accessorisk preskription tidigare har behandlats, respektive hur de behandlas idag, vilket belyses med olika fall från rättspraxis. Enligt regler i ABL finns det möjlighet att återuppta ett likvidationsförfarande om det föreligger särskilda skäl. I uppsatsen diskuteras om en borgenärs behov av preskriptionsavbrott borde utgöra ett sådant särskilt skäl för att fortsätta en likvidation. Att något är möjligt att genomföra måste dock inte innebära att det är rimligt eller ändamålsenligt. Därför kommer det, efter en genomgång av rättspraxis och doktrin, att föras ett resonemang om rimligheten i att låta en likvidation fortgå för att en borgenär ska kunna göra preskriptionsavbrott. Huvudgäldenärens konkurs påverkar även borgensmannen i fråga om dennes regressmöjligheter, och därav kommer borgenärens rätt att göra preskriptionsavbrott ställas mot borgensmannens regressrätt.