Utvecklingen av tidningsspråk det senaste århundradet : En analys av språket i VLT:s nyhetsartiklar 1915–2015

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att undersöka utvecklingen av tidningsspråk i utvalda artiklar från 1915–2015 med nedslag vart tionde år. Tesen är att språket har blivit informellare under 2000-talet i jämförelse med tidigt 1900-tal. Det som undersöks är utvecklingen av LIX, andel långa ord, genomsnittlig meningslängd, vänstertunga meningar, rubrikslängd, particip, manlig form och epitet. Dessa kategorier kopplas till formellt språk.      Resultaten visar att från 1915 till 2015 har LIX-värde, andel långa ord och meningslängd minskat medan vänstertunga meningar och rubrikslängd har blivit kortare. Meningslängd och vänstertunga meningar har halverats under 100 år och rubrikslängden har blivit kortare för att underrubriker har flyttats till brödtexten. Particip, manlig form och epitet upphör helt i de yngsta artiklarna. Alla kategorier förutom vänstertunga meningar och epitet uppvisar en nedåtgående trend.     Jag drar slutsatsen att språket i dessa nyhetsartiklar har blivit informellare, vilket kan kopplas till en generell utveckling mot informellt språk inom alla medier under 2000-talet. En orsak till ett mer informellt språk kan vara att längden på dessa nyhetsartiklar har förändrats. Äldre artiklar liknar notiser i jämförelse med yngre artiklar. De sistnämnda tillåter utveckling av resonemang som tidigare inte fått ta plats i artiklarna och språket har på så sätt blivit mer informellt.