Längs cykelvägen : att gestalta ett stråk

Sammanfattning: Det är flera skäl som talar för att cykeln kommer att bli ett allt viktigare transportmedel i framtiden. Ett ökat cyklande anses kunna bidra bland annat till en hållbar samhällsutveckling, en attraktiv stadsmiljö och en förbättrad folkhälsa. För att användningen av cykel som det viktigast transportmedel för resor i vardagen ska öka måste emellertid fler grupper i samhället lockas till att börja cykla till jobb och skola. En ökad kvalitet i cykelvägens omgivning anses kunna främja en sådan utveckling. Redan idag görs stora satsningar i många kommuner på att förbättra cykelvägarna och att skapa cykelnät. Frågor om säkerhet och trygghet samt framkomlighet har länge stått i centrum när det gäller cykelfrågor, men till omgivningskvalitet hör också visuella och andra sinnliga upplevelser under färden. För att få en helhetssyn på utformningen av cykelvägar bör också faktorer som dessa tas i beaktande vid planering och utformning av infrastruktur för cykeltrafik. Det faktum att cykelvägen är en del av våra offentliga rum kan vidare anföras som argument för en ökad omgivningskvalitet kring våra cykelstråk. Syftet med mitt examensarbetet är att lyfta fram den sinnliga aspekten i cykelvägens omgivningskvalitet. Formmässigt kan cykelvägen betraktas som en linjeformig struktur i landskapet skapad av människan (till skillnad mot naturliga exempel som floder och åsar). Dessa landskapselement är oftast kopplade till rörelse i bemärkelsen förflyttning. Arbetets teoretiska del baseras på såväl fallstudier som rena litteraturstudier. I min undersökning av cykelvägen som linjär företeelse har jag valt att ta avstamp i en rapport som behandlar trafikantupplevelser på vägen. I denna rapport förekommer flera olika begrepp varav följande två är centrala i det här arbete och erfarenheter av landskapet under färd till skillnad mot vid-sidan-av-vägen upplevelsen. Resupplevelsen ingår i det vidare begreppet trafikantupplevelse och avser hur landskapet påverkar och upplevs av trafikanten. När det gäller resupplevelsen handlar det om att skapa förståelse till varför en plats ser ut som den gör, att trafikanten kan orientera sig i landskapet och att skapa variation och rytm. Eftersom upplevelser med våra sinnen till sin natur alltid är individuella utgör mina egna och subjektiva upplevelser en väsentlig del av analysunderlaget. Jag har cyklat, gått, åkt bil och buss längs en sträcka. För att söka representera min sinnliga upplevelse har jag använt en multisensorisk analysmetod. Analysen presenteras i form av en liggande graf utvisande flera olika parametrar samtidigt i syfte att täcka in sinnesupplevelsens olika dimensioner. Under rubriken ”I cykelns tid” följer därefter några konceptförslag som syftar till att förbättra cykeltrafikantens resupplevelse genom att söka utforma en färdvägsmiljö som kan upplevas som stimulerande och därigenom vara kvalitetshöjande. Förutom att betona den sinnliga upplevelsen, prioriteras i förslaget cykeln i gaturummet. Mot bakgrund av att cykeln anses vara ett hållbart transportmedel faller det sig naturligt att koncepten även skall bidra till att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det avslutande kapitlet innehåller en kort reflektion kring några av de frågor som har berörts i arbetet. Bland annat diskuteras kriteriet förståelse i resupplevelse relaterat till mening i gestaltning. Avslutningsvis reflekterar jag över min arbetsprocess i det här arbetet och ger förslag till tänkbara fortsättningar på arbetet.