"Bad boys" - företeelsen i fyra amerikanska och engelska romaner

Detta är en Magister-uppsats från Sektionen för hälsa och samhälle

Sammanfattning: Romanerna som ligger till grund för uppsatsens analys är Thomas Bailey Aldrich The story of a bad boy, Mark Twains Tom Sawyers och Huckleberry Finn samt Richmal Cromptons Just William. Syftet med uppsatsen är att undersöka de litterära gestalter som tar sig skepnad i företeelsen "bad boys" och de frågor som ställs i uppsatsen är: Hur och varför uppkom företeelsen "bad boys"? Hur växte genren "bad boys" fram? Vad karaktäriserar "bad boys" företeelsen? Uppsatsens narratologiska utgångspunkter bygger bland annat på Mieke Bals teori om fabelns och de textanalytiska begrepp som Maria Nikolajeva redogör för: tid och plats, författarens och läsarens föreställning av författaren, samtid och tidsperspektiv. Uppsatsen tar även stöd i R.W. Connell, John Stephens och Kenneth B. Kidds teorier. Uppsatsen visar att "bad boys"-genren har sitt ursprung under en period då bilden av mannen var under förändring och romaner för pojkar blev allt mer robusta."Bad boys" – genren karaktäriseras av driftiga pojkgestalter som delvis formar sin identitet i pojkgänget. "Bad-boys"- genren är även en konsekvens av de ändrade förhållandena för unga pojkar i USA. Dessa pojkar sågs ofta som små vandaler och det är dessa som återspeglas i "bad-boys" genren.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)