IT organisation i förändring

Sammanfattning: Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats är tvådelad och har gått ut på att bland annat studera ett förändringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förändringsplan för de befintliga förändringsåtgärder som ska implementeras på IT-organisationen med start 2008. Förändringsplanen är avgränsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förändring). Uppsatsen är även avgränsad till den så kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats är en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning. Förändringen på IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre närmaste åren och verksamheten förväntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta på ett sätt som skapar ett högre affärsvärde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte är möjligt att IT – organisationen klarar av att leva upp till den förväntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser. Man har inom IT-organisationen insett att enda möjligheten att lösa detta problem är att genomgå förändringar som bland annat innebär att IT-organisationen måste använda den globala IT-marknaden till en låga kostnader att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. Det som ska förändras på IT-organisationen är att IT-organisationen ska gå från teknikorieneterad till att bli mer tjänsteorienterad. IT-organisationen ska även börja arbeta mer kross funktionellt, arbeta med extern kapacitet som levererar kompletta tjänster. Förändringen innebär även att IT-organisationen ska satsa på högre medarbetarkompetens och utbildning för att de ska bli starkare som ledare och med kontroll eftersom den typen av ”outsourcing” IT-organisationen valt ska styras och kontrolleras internt av medarbetarna själva i IT-organisationen. Detta leder till att förändringens innehåll kräver bland annat en högre och annan kompetens inom ledarskap och kontroll. För att verksamhetens system ska kunna underhållas så enkelt och kostnadseffektivt så möjligt innebär även att det krävs standardiserade system. Hela förändringen medför ett nytt sätt att arbeta, nytt sätt att kommunicera och ett nytt sätt att fatta beslut. Förändringen ska ske genom en förändringsstrategi där målet är att utveckla organisationens mänskliga resurser så att de kan tillämpa strategin själva och lära sig av erfarenheterna från de förändringsåtgärderna som tillämpas. Medarbetarna deltar i förändringsarbetet så mycket så möjligt, och IT-organisationen utnyttjar i betydligt mindre grad konsulter. Förändringen är ett långsiktigt arbete där organisationen kommer att bli starkare på ett både djupare och ett bredare sätt än tidigare. Planeringen i förändringsstrategin är en icke-lineär process eftersom att planeringen inte består av en rad aktiviteter som följer efter varandra enligt en fastställd ordningsföljd. Denna form av planering har många fördelar. Bland annat genom att man inser att världen är komplex, denna planering fungerar på så sätt att man maximerar insamlandet av information och fattar beslut med små konsekvenser och att fatta små beslut innebär också att man får mindre motstånd. Därför viktigt att den inkrementella planeringen samordnas och styrs för att bli sammanhängande så att alla åtgärderna hänger ihop och det har under hösten, 2007 skett en ökad förståelse bland förändringsaktörerna för behovet att samordna alla förändringsåtgärder. Det finns totalt åtta komplexa förändringsinitiativ på IT-organisationen och varje initiativ har sin egen uppgift, omfattning och struktur att arbeta efter. Förändringsinitiativen ska koordineras av den IT ledar tillsatta kärngruppen, CIC (Continues Improvement and Changes). Förändringsinitiativen har idag inte någon fullständig överensstämmelse mellan idé och resultat. För det första för att man kan omöjligt ha full kontroll över idéernas effekter och för det andra har det inte funnits några tydliga krav på initiativägarna, varken när det gäller uppdragsbeskrivning, uttalande mål enligt IT-organisationens eget SMART koncept, fullständiga rapporter eller regelbundna koordineringsmöten. För det andra är det omöjligt att med total säkerhet förutse vad som kommer att hända och vilken effekt som förändringsåtgärderna kommer att ge på IT-organisationen, i gruppen och på individen, till och med inom den närmaste framtiden. Det finns nämligen alltför stor osäkerhet förbunden med förändringar av sociala system. Och IT-organisationen möter hela tiden oförutsedda problem i förändringsarbetet genom att lösningar som förändringsaktörerna trodde skulle fungera visar sig inte vara den önskade effekten, och ofta kan det vara så att en lösning skapar istället nya problem. Det är därför viktigt att hitta ett sätt att mäta och följa upp dessa förändringsåtgärder på ett immateriellt sätt så att det gynnar alla, både förändringsaktörerna men även medarbetarna så att de kan se vad deras insatts verkligen leder till och att IT-ledningen kan se om förändringsarbetet går åt rätt håll. För att genomföra en framgångsrik mätning och uppföljning är vikten av att införa regelbundna koordineringsmöte med initiativägarna stort och det totala syftet på dessa möten är att hitta ett prestationsmätningssystem som är direkt anknutet till företagets strategi och vars variabler är definierade för att mäta ”goda prestationer” av immateriella slag. Eftersom de olika förändringsåtgärderna varierar för olika strategiska mål definierar prestationsmätningssystemet effektmålen från skilda delar av förändringsarbetet vilket visar hela effekten på förändringsarbetet. Det är viktigt att prestationsmätningssystemet är anpassningsbart, och det måste förändras med tiden med tanke på att behoven skiftar, vara enkelt och lätt att använda, ge snabb återkoppling till chefer och medarbetare, vara noggrant, om inte i absoluta mått, så åtminstone ge konsekvent felvisning. Prestationsmätningssystemet ska kunna ge samlad information och en snabb överblick. Metoden som används kommer även att ha stor inverkan på hur prestationsmättningssystemet accepteras, uppskattas och används av alla som det är avsett för. För att uppnå denna acceptans är det viktigt att ”stämma” av med både den uttalade strategin och de mål som är kommunicerade uppifrån och med initiativägarna. För att nå den acceptansen är de lämpligt att använda två olika implementeringsteorier: · En stegvis ”uppifrån-ner”-metod. · En ”nerifrån-upp”-metod/uvecklingsprocess. Genom att slå ihop dessa två metoder kan IT-organisationen ta vara på styrkorna hos dessa båda och undvika några av svagheterna. CIC, sammanfattar mätresultaten genom olika beräkningar eller i en mindre rapport för att kunna rapportera resultat både uppåt och neråt i IT-organisationen. Att utveckla prestationsmått är en stark kreativ process och bör göras av små grupper inom mindre, avgränsade områden. Därför är det passande att driva igenom koordineringsmöte med de olika initiativen eftersom de bara är åtta stycken. Om alla är närvarande kan man dela in dem i ytterligare mindre grupper på fyra personer per grupp då dem ska arbeta i workshops. Riktlinjerna för prestationsmåtten är att de bör ha styrgräns det vill säga, lägsta acceptabla prestation. Eftersom IT-organisationen vill ha en så hög prestation så möjligt anger man ingen högre gräns. Det måste finnas ett så kallat riktvärde det vill säga ett värde som prestationsmåttet inriktar sig mot. Det tar tid att nå ett riktvärde och därför bör en tidsgräns sättas för att försöka nå det utsatta riktvärdet inom rimlig tid. Oberoende vad som mäts och hur det mäts är det viktigt att mäta det som är relevant. För att följa upp och rapportera på ett trovärdigt sätt är det viktigt att förstå vad och vem som förväntar sig rapportering. I CIC:s uppdrag ingår det att mäta och följa upp förändringsinitiativen till IT-ledningen vilket är en intern angelägenhet. Rapporteringen måste ske på ett snabbt, enkelt och trovärdigt sätt och lösningen kan presenteras i ett så kallat, bubbeldiagram. Diagrammet visar fyra olika parametrar på ett och samma diagram. Vilket gör att det är det går snabbt och enkelt att presentera. Trovärdigheten grundar sig bland annat på att de olika parametrarna och variablerna mäter samma sak. Förutom dessa förslag på ett framgångsrikt förändringsarbete är det viktigt att det finns en stark lojalitet hos alla förändringsaktör för IT-organisationens totala förändring, ett tydligt förändrarledarskap hos förändringsaktörerna samt att det förändringsaktörerna har rätt attityd, det vill säga har tålamod, förståelse, “open minded” och starkt fokus på vart IT-organisationen är på väg. Avslutningsvis i denna sammanfattning, vill jag knyta an till inledningen i kapitel 1 med att det är oerhört vanligt att det existerar olika uppfattningar om IT: s roll på olika håll i både företaget som helhet men även inom IT-organisationen själv, men det är alltid bara en uppfattning som tenderar att dominera. Enligt min uppfattning går denna specifika IT-organisations roll under förväntningsprofil 1, det vill säga effektivitetsprofilen. I denna profil ser den totala verksamheten sin IT-organisation som en funktion som stödjer och bidrar till ökad effektivitet. IT-organisationen är en nödvändig kostnad som inte bidrar med att förbättra företagets prestationsförmåga eller kompetens. Fokus läggs istället på att underhålla den lägsta möjliga servicenivå konstant till lägsta kostnad. IT-organisationens mål med förändringen är bland annat att bli mer tjänsteorienterad vilket passar in under förväntningsprofil 2. Vilket innebär för det första att varje tjänsteområde ska leverera konkurenskraftiga tjänster och för det andra innebär det att IT-organisationen i framtiden kommer att få en avgörande roll i affärsprocessens effektivitet. Detta anser jag vara ett konkret effektmål på IT-organisationens förändringsarbete. Sammanfattning av förändringens framgångskriterier; · Lärande organisation · Kontinuerlig och iterativ process · Rätt ”aktions” – Nedbrytning av de strategiska målen – Koordineringsmöte med initiativägarna – Effektivt och trovärdigt prestationsmätningssystem – En gemensam lojalitet för hela förändringen – Tydligt förändrarledarskap hos förändringsaktörerna · Rätt attityd – Tålamod, förståelse, “Open minded” och fokusering.