Förbättrande av Punktlighet – ur ett Lean-perspektiv : Avgångspunktlighet för SJ AB Hagalund

Sammanfattning: I denna rapport har avgångspunktligheten på SJ:s tågdepå i Hagalund undersökts, med som syfte att hitta bakomliggande mönster och orsaker till förseningar. Det teoretiska ramverk som använts är en kombination av Lean och Six Sigma, där managementverktyget Lean har sin grund i optimering av resursutnyttjande och minskande av slöseri. De Lean-begrepp som främst tagits fasta på är Visualisering och Standardisering, då SJ har haft stora problem inom just dessa områden.   Det praktiska arbetet i rapporten har i sin tur följt Six Sigma-metoden DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve, Control), där stor tyngdpunkt har lagts vid Mätning och Analysering.   Den kvantitativa data som använts kommer direkt från SJ:s egna förseningsrapporter, där tåg som avgår fem minuter eller mer efter planerad avgångstid anses försenade. Denna försening avläses maskinellt, och den planerade avgångstiden kallas Rättidighet (RT). Alla RT > 5 avgångar noteras automatiskt, och för dessa förseningar rapporteras även förseningsorsak. Förseningsorsakerna sätts manuellt av personal på Depå Hagalund utifrån en begränsad lista med valbara förseningstyper (JDE-koder).   Arbetet i denna rapport gjordes under en sexmånadersperiod hösten/vintern 2012/2013. Arbetet tittade främst på data från perioden för Tidtabell 2012 (T12), vilken sträckte sig från den 11e december 2011 till den 8e december 2012. Extra punktmarkering lades på november 2012, under vilken ett experiment i punktlighetsrapportering utfördes.   Stor vikt lades vid visualisering och standardisering av processer, där tidtabellen är en naturligt styrande process vilken resursfördelat ger arbetsprocesser.   En dataminering av förseningsstatistiken för T12 visade under arbetets gång på stora brister i den manuella förseningsrapporteringen, där inkonsekvent användning av JDE-koderna gjorde det omöjligt att med säkerhet få fram bakomliggande förseningsorsaksmönster.   För att komma runt bristerna i grunddatan gjordes därför ett ovan nämnt experiment i november 2012 där all förseningsorsaksrapportering under månaden övervakades så att JDE-kodsättningen blev korrekt gjord. Resultatet visade på ett stort mörkertal i inrapporterade förseningar av typen ”Handhavandefel”, förseningar som tidigare dolts i slaktratskoden ”Övrigt”.   En visualisering av den maskinellt inrapporterade avgångspunktligheten, RT-datan, kunde i sin tur visa på brister vid skiftesbyten, samt fastställa 13:00-18:00 som en generellt tungt förseningsdrabbad tid på dygnet. Dygnsvisualiseringen av förseningar jämfördes även med en dygnsvisualisering av tågens tid på bangården, den så kallade vändtiden, där tåg som spenderar mindre än tre timmar på Depå Hagalund kunde påvisas påverka den allmänna punktligheten i högre grad än andra avgångar. Med hjälp av regressionsanalys kunde även dokumenteras att sent ankomande tåg med kort vändtid i högre utsträckning även avgår försenade, meden sent ankommande tåg med längre vändtid ej statistiskt påverkades vad gäller avgångspunktlighet.