Hatbrott i Sverige: Var och varför uppstår de?

Sammanfattning: Främlingsfientliga och rasistiska hatbrott undersöks i en teoriprövande studie där målsättningen är att förstå de kausala faktorerna till att fenomenet hatbrott uppstår. Svenska län med hög respektive låg andel anmälda främlingsfientliga och rasistiska hatbrott identifieras och med hjälp av tre olika grupper av variabler, demografiska, invandringsvariabler samt socioekonomiska faktorer, så prövas hur väl situationen i dessa län passar de befintliga teorierna på området. Den ledande teorin, Realistic Group Conflict Theory (RGCT), ges stöd av studien. De övriga två, teorin om försvarade områden (defended neighborhoods) och teorier om att ekonomiskt svaga grupper är mer benägna att begå hatbrott går inte att styrka.