Den frivilliga redovisningen av humankapitalet : En jämförelse mellan tre sektorer på Nasdaq OMX Stockholm

Sammanfattning: Bakgrund och problemformulering: Trots att humankapital ofta ses som en tillgång, får den inte tas upp i balansräkningen. Istället får företag frivilligt presentera information rörande personal i övriga delar i sina årsredovisningar. Vad för typ av information, och hur den ska redovisas, bestämmer företagen själva. Forskning senaste år har dock visat att företagen har slutat presentera information om humankapitalet, samt att det endast var en trend som nu bytts ut mot andra trender. Dessutom visar forskningen att rapporteringen varit ologiskt, och att företagens rapportering skiljer sig från år till år. Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om redovisningen av humankapitalet skiljer sig åt mellan företag ur olika sektorer. Vi vill med detta ge en bild av om och i så fall hur olika typer av företag redovisar humankapitalet. Detta för att skapa en bättre förståelse om humankapitalet är ett viktigt inslag i företagens redovisning, men även om det prioriteras olika beroende på vilken sektor de tillhör. Metod: En totalundersökning av företagen inom small cap från de tre sektorerna industri, teknologi och hälsovård på Nasdaq OMX Stockholm. Mätinstrumentet disclosure index användes vid analys och insamling av data från företagens årsredovisningar. Indexen delades in i 6 olika kategorier, och byggdes på ett tidigare index gjort av Bukh m.fl. (2005), samt en egen förstudie. Referensram: Här ges en djupare inblick inom begreppet humankapital och intellektuella kapitalet. Vidare ges en historisk återblick från 1960 talet till idag angående forskning och redovisningen av humankapitalet. Olika motiv och faktorer tas upp till varför företagen väljer att presentera humankapitalet. Empiri och slutsats: Undersökningens utfall visade på att det inte förkom direkta skillnader mellan sektorerna. Det var mer likheter än skillnader mellan sektorerna med hur de redovisar information om humankapitalet. Inga skillnader hittades angående mängden redovisat humankapital och endast små skillnader hittades angående innehållet. Detta resultat var oväntat, då det inte var tydliga skillnader mellan sektorerna. Vidare förekom det stora variationer avseende mängden mellan företagen inom respektive sektor. Den sektor som hade största genomsnittsmängden var teknologisektorn. Hälsovårdssektorn kom efter, och industrisektorn redovisade minst. Avseende vilken typ av information de presenterade så redovisade teknologisektorn främst information angående olika fördelningar på anställda. Industri- och hälsovårdssektorn presenterade däremot främst information angående personalens utveckling och motivation.