Människohandelns offer En kvalitativ studie om identiteter och copingstrategier hos tre kvinnor som fallit offer för människohandel i Indien

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Författare: Jonathan Strömberg; Kamila Hadaf; [2014-12-09]

Nyckelord: Indien; människohandel; identitet; coping;

Sammanfattning: Vår kvalitativa studie bygger på intervjuer med tre kvinnor från indiska landsbygden som idag är placerade på ett statligt skyddshem för utsatta kvinnor i Mumbai, Indien. Kvinnorna har hamnat i människohandel i sexuellt exploateringssyfte. Tematisk analys har använts för att urskilja återkommande teman i deras berättelser. I studien utforskas hur kvinnornas identiteter inklusive självbild formats av tiden inom människohandel. Studiens syfte är också att studera hur kvinnorna hanterat sin livssituation före, under och efter tiden i bordellerna. Resultatet har förståtts med hjälp av teorier inom främst identitet och coping, men också konstruktivism. I analysen lyfts kvinnornas förändrade självidentitet fram och tecken på identitetslöshet, identitetsförvirring och skev självbild. Till skillnad från självidentiteten har kvinnornas kulturella identitet förblivit oförändrad. Kvinnorna har använt sig främst av känslofokuserade copingstrategier. Både aktiva, som att söka stöd hos andra och passiva, som distansering och förträngning. Deras trossystem har varit av särskild betydelse för deras copingförmåga. Liksom deras förmåga att finna mening i enkla vardagliga sysslor och att vara behövd av sina barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)