Den publikfriande gymnasieskolan - Marknadiseringens effekter på musiklärarnas arbete

Sammanfattning: Svenska gymnasieskolan har under de senaste decennierna genomgått ett antal reformer som har gjort det lättare för friskolor att etablera sig samt givit elever möjlighet att fritt välja och byta skola. Detta, kombinerat med en minskning av antalet gymnasieelever, har lett till en konkurrenssituation där skolorna måste marknadsföra sig för att vinna elever. Skolan har under de senaste decennierna blivit mer lik en marknad, en utveckling som kallas för marknadisering. Denna uppsats syftar till att ge en fördjupad bild av marknadiseringens konsekvenser på gymnasieskolan, och då främst undervisningen och lärandet. Vår inriktning är mot musiklärare på gymnasieskolans estetiska program, och vi ville ta reda på hur de och deras undervisning påverkas av marknadiseringen, om de som musiklärare är särskilt påverkade samt deras attityder till marknadiseringen. Vi har genomfört kvalitativa fokusgruppintervjuer med gymnasielärare från fyra olika skolor i två olika kommuner; två friskolor och två kommunala skolor. För att tolka vårt resultat har vi bland annat använt oss av begreppen ’professionslogik’ och ’marknadslogik’, vilka innebär olika sätt att se på hur arbete ska genomföras. Vårt resultat visar att marknadiseringen påverkar undervisningen framförallt negativt, att marknadslogiken underminerar lärarnas professionalitet och att eleverna oproblematiskt används som en del av marknadiseringen. Vi kan se en variation i attityder hos lärarna, men framförallt visar resultatet tecken på att marknadsspråket har blivit normaliserat, vilket gör det svårare för lärarna att problematisera den plats marknadslogiken har tagit på professionslogikens bekostnad. Detta gör det lättare för dem att distansera sig från marknadiseringen. Resultatet pekar på att musiklärare påverkas på andra sätt än övriga lärare, men för att stödja detta behövs vidare forskning.