Effektivisering av informationsflöde vid betongpålning

Sammanfattning: Produktiviteten inom byggbranschen har länge ansetts som låg och byggbolag i sektorn arbetar för att bli effektivare. Denna rapport syftar till att utreda hur informationsflödet vid grundläggning av betongpålar kan effektiviseras. Studien utgår ifrån Skanska Sverige ABs region Skanska Grundläggning som bland annat bedriver betongpålningsverksamheten inom företaget. För att skapa en förståelse för informationsflödet inom verksamheten behövde författarna kartlägga de befintliga arbetssätten som används idag. Målsättningen var sedan att utifrån det nuvarande tillståndet formulera ett framtida tillstånd med en ökad effektivitet i informationsflödet. Inom byggsektorn implementeras BIM på bred front och detta arbetssätt utreds i rapporten som en möjlighet till ett förbättrat informationsflöde.  För att kartlägga betongpålningsproduktionen inom företaget har metoden värdeflödesanalys använts. Metoden är ett sätt att kartlägga en specifik process, där produkten som kunden vill ha följs. Analysen har sitt ursprung från Toyotas arbetssätt som idag benämns som lean.  Kartläggningen av betongpålning i rapporten hade sin start vid transport från fabrik och slut vid när pålen lämnats över till kunden. I kartläggningen följer författarna materialflödet samt informationsflödet knutet till materialet under förädlingsprocessen. Insamlingen av data till kartläggningen gjordes genom en intervjustudie och en observationsstudie. För att förstå möjligheten till implementeringar utfördes även en enkätstudie och intervjustudie, angående utnyttjandet av BIM inom Skanska Grundläggning. Användningen av BIM inom organisationen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna, tjänstemän och yrkesarbetare. Enkätstudien utfördes på fem projekt i Stockholmsområdet. Bland tjänstemännen arbetade 8 av 19 med BIM varje vecka eller oftare medan 16 av 17 yrkesarbetare aldrig arbetat med BIM. Resultaten till värdeflödesanalysen var hämtade från två projekt, FSE 105 Betongtunnel Kungens kurva och Trafikplats Vega. Utifrån resultaten formulerades två förbättringsområden, där utsättning genom maskinstyrning var det ena och digitalisering av dokumentation var det andra. Implementeringen av GPS-styrning på pålkranar behöver inte lång tid för att löna sig ekonomiskt. Utifrån resultaten kan ca 170,000 SEK sparas per år och maskin om maskinstyrning implementeras, samt att det finns ytterligare positiva effekter som framkommit men inte uppmäts i denna studie. Det finns dock hinder i användarvänligheten och tekniken kräver idag manuell handpåläggning i vissa moment. För utvecklingen av BIM hos medarbetarna finns stora vinster genom förenklade informationsflöden men också svårigheter eftersom en stor del av medarbetarna idag blir hindrade av tekniken.