Glömda Kriser : En studie av hur ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser som allmänheten tappat intresse för

Sammanfattning: Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras. Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring. För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier. Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag.