Svenska kriterier för Nära nollenergihus

Sammanfattning: Debatten i Sverige kring EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive, har sedan den kom varit skarp och förväntansfull. Det råder oenighet mellan Boverket och Energimyndigheten om hur stränga kraven ska vara i BBR, Boverkets Byggregler. En nära nollenergibyggnad enligt definitionerna är en byggnad med hög energiprestanda som till stor del ska försörjas med förnybar energi. Varje medlemsland får sätta sin egen definition på vad en sådan byggnad är och staterna får ta hänsyn till landets ekonomiska-, tekniska- och miljömässiga aspekter. Frågeställningarna i den här rapporten är: Vilka kriterier/ krav kan ett NNE- hus innehålla? vilka konsekvenser kommer av NNE- hus? och hur har man gjort i våra grannländer? Syftet med rapporten är att förbereda småhusbranschen på vad som kommer att krävas av dem när det gäller kommande energikrav. Målet med denna rapport är att reda ut begreppet NNE och att ge exempel på tekniska lösningar samt konsekvenser som det kan få. Den stora delen av rapporten är en dokumentanalys för att besvara frågorna ”Vilka kriterier/krav kan ett NNE-hus innehålla?”, ”Vilka konsekvenser kommer av NNE-hus?” och ”Hur har man gjort i våra grannländer?”. Av dokumentanalyserna har en hypotes tagits fram. En fallstudie är gjord där tre olika husstorlekar av VästkustVillans husmodeller har använts för en jämförelse mellan de olika kraven i zonerna. Det står inte klart hur de framtida reglerna i BBR kommer att bli. Demonstrationsobjekt har uppförts och ska utvärderas så att tillförlitlig fakta om lågenergihus och passivhus ska ligga till grund för framtidens krav. Klassning av byggnader finns även i BBR 19, kap. 9:8 som det också gör i den danska ”energirame” BR 15 och 20. Konsekvenserna kommer inte att bli så stora. Tekniken har funnits på marknaden länge. Nya regler kräver tid för omställning hos företagen vilket kan innebära kostnader för att sätta sig in i de nya kraven och reglerna samt att ställa om produktionen. För att klara kraven kommer det att krävas förnybara energikällor, ett exempel är solenergi, vilket sänker den specifika energianvändningen. Jämförelsen mellan våra grannländers byggregler är komplexa. Hänvisningar till olika underliggande standarder gör att det blir svårt att på ett korrekt sätt jämföra. Danmark har förberett sin byggindustri på kommande lagskärpningar till år 2015 och 2020 i sina byggregler. Branschen har således god tid på sig att förbereda inför det som kommer, så är inte fallet för den svenska byggindustrin. Finland har redan infört beräkning om viktad energi i sina byggregler, vilket förespråkas i direktivet.