Riskanalys avseende brand vid Stora Ensos massafabrik i Skutskär: brandrisker vid anläggningen för torkmaskin

Sammanfattning: Syftet med detta arbete var att genomföra en riskanalys vid Stora Enso
Skutskär avseende brandrisker vid avdelningen för torkmaskinerna och
undersöka befintligt brandskydd. Detta för att bilda ett underlag för
vidare förbättring av brandsäkerheten vid avdelningen.
Stora Enso Skutskär tillverkar fluff och balmassa som används för
vidareförädling av kunder för tillverkning av blöjor, servetter och finare
kartongförpackningar. Den totala arean för anläggningen av torkmaskiner
utgör 12 000 kvadratmeter. Totalt finns fyra torkmaskiner som benämns TM 6-
7 och TM 8-9 vilka är separerade med en brandvägg.
Metoderna som inledningsvis användes var riskmatriser och riskinventering,
för fastställande av olika riskkällor vid anläggningen samt undersöka
befintliga brandskyddet. De utvalda riskkällor som ansågs utgöra en
särskild risk har undersökts närmare, framförallt genom
konsekvensanalysmetoder om en brand skulle uppstå. Tidigare erfarenheterav
bränder från NFPA:s sammanställning över vanligaste antändningskällor har
beaktats vid identifiering av brandkällor.
Ett händelseträd har utformats under arbetets gång som utgår från att en
brand startar och visar vilka händelser som kan ske för att släcka branden.
Beroende på tillvägagångssättet påverkas den totala sannolikheten för
händelseträdet respektive vilken konsekvens varje händelse skulle få i
uppskattat ekonomiskt värde.
Vid anläggningen för torkmaskinerna finns stora mängder brännbart material
som används vid produktionen. Detta gäller framförallt kartonghylsor
staplade på pall vilka analyserats närmare. Dessa antas ha samma
förbränningsegenskaper som staplade pallar. Beräkningar som tar hänsyn till
lufttillförsel i lokalen vid en brand har genomförts och resulterar i att
22,8-45,6 MW kan teoretiskt utvecklas. Vid samma anläggning används
hydraulolja för drift av maskinerna. Beräkningar har genomförts över vilken
effekt en pölbrand bestående av hydraulolja, skulle resultera i beroende på
pölens storlek.
Lokalen för torkmaskinerna är även sprinklerförsedd. Programmet Detact-T2
har används för simulering av aktiveringstiden för sprinklerhuvud samt
maximala energiutvecklingen under tiden.
Beroende på konfiguration i Detact-T2, framförallt RTI värde och
tillväxthastighet, har aktiveringstiden varierat för sprinklerhuvud.
Resultatet för aktiveringstid varierade mellan 2,25–5,3 min.