Avtalstolkning vid konsumentförhållanden
Sammanfattning: Avtalet som instrument bygger på principen om likställighet mellan
parterna. Detta innebär att vardera parten måste ta ansvar för det de
förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter
lett till allt större inskränkingar i avtalsfriheten, detta genom
konsumentskyddslagstifning till förmån för den generellt svagare parten.
Tanken med avtal är att reglera parternas inbördes relationer i en viss
situation. Trots detta händer det att avtal är ofullständiga eller oklara,
hur fastställs då vad som skall gälla mellan parterna? Syftet med arbetet
var att fastställa om särskilda tolkningsmetoder och/eller regler används
vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i så fall.
Rättsläget har undersökts med hjälp av den traditionella juridiska metoden.
Resultatet visar att avtalstolkning är ett område där lagregler i princip
saknas, men tolkningsregler och principer finns att hämta i doktrin och
praxis. Vad gäller konsumentförhållanden är det främst oklarhetsregeln som
blir aktuell och då i samband med bruket av standardavtal. Regeln innebär
att avtal tolkas till nackdel för den som utformat dem, oftast
näringsidkaren. De vanliga tolkningsmetoderna har också tendenser till
konsumentskydd, vilket visar sig i domstolarnas rättstillämpning.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)