Skillnad i attityd till fult språk mellan killar och tjejer

Sammanfattning:

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till och

användande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) med

fokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroende

på kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program på

gymnasiet).

För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrån

språksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av

157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.

Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellan

könen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte lika

starka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.

De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kan

sammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliga

normen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar och

skällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. De

manliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet av

fult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.

Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord som

de också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte i

samma utsträckning när de har kallat andra personer för hora. Det värsta ordet för de manliga eleverna visade sig vara bög. Vår undersökning visar att skällsord som rör homosexualitet är vanligare bland de manliga eleverna än bland de kvinnliga.

Nyckelord: svordomar, skällsord, hora, bög, kön, fult språk, etnicitet