Föräldrars skattning av 3-åringars sociala, emotionella och språkliga förmåga

Sammanfattning: ABSTRACT In Sweden parents in general has a high degree of trust in the Child Health Services (CHS) and it is imperative that the child healthcare works efficiently. The CHS offers early interventions to children and parents, through health monitoring, guidance and individual support. More knowledge regarding risk factors can improve the quality of CHS and new methods could better identify and prevent problems. The purpose of this study was to examine parental assessments of their 3-year-old child’s language, emotional and social skills and it’s association with speech and language therapy and parental evaluations of the amount of language stimulus the child received. The aim of this study was also to examine differences between parental assessments of boys and girls and differences associated with parental level of education and country of birth. The study was quantitative and cross-sectional, with data collected from the 3-year-old visit at the health check-up at CHS, in 2013 to 2015. The result indicated significant differences in parents’ evaluations regarding the language questions depending on child gender. The amount of reading activities the parents had with their child correlated with sociodemographic factors such as parental place of birth and degree of parental education. Parental assessments regarding child language skills were associated with gender and boys generally tended to struggle more with language skills and to communicate in a stringent way. CHS need to acknowledge risk factors in their family centred work.   Keywords: Child Health Services, parenting, health, interaction, language involvement SAMMANFATTNING I Sverige har föräldrar hög tillit till barnhälsovården och det är viktigt att den fungerar effektivt. Den erbjuder tidiga insatser till barn och föräldrar, hälsoövervakning samt individuellt och behovsanpassat stöd. Forskning kan bidra till att göra barnhälsovården ännu bättre genom att identifiera och förebygga problem. Syftet med studien var att studera föräldrars skattningar av 3-åringars språkliga, emotionella och sociala förmåga och dess samband med logopedkontakt, respektive med föräldrars skattningar av egen förmåga att språkligt stimulera sin 3-åring. Syftet var även att se om det fanns skillnader mellan föräldrars skattningar av pojkar och flickor samt skillnader beroende på förälderns utbildningsnivå och födelseland. Föreliggande studie var en kvantitativ tvärsnittsstudie som använde data från föräldrar som fyllt i frågeformulär som samlats in i samband med treårsbesöket på barnavårdscentraler (BVC) 2013 till 2015. Resultatet visade signifikanta skillnader i kön i föräldrars skattningar av barns språkliga förmågor. Samband fanns mellan mängden läsning i hemmet och föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå. Hur föräldrarna skattade sina barns språkliga förmåga varierade med barnets kön, där pojkars förmågor skattades lägre. Barnhälsovården behöver uppmärksamma riskfaktorer i sitt arbete med familjen.   Nyckelord: barnhälsovård, föräldraskap, hälsa, samspel, språkligt engagemang