Energieffektiv ventilation som lösning på radonproblematik i bostadsområde

Sammanfattning: Bostadsbolaget Mitthem AB äger 11 tvåvåningshus med lägenheter på Uppsalavägen i Sundsvall. Spårfilmsmätningar har visat på radonhalter över gränsvärden i flertalet lägenheter, vilket också konstaterats bero på markradon. I dagsläget är lägenheterna utrustade med F-ventilation utan värmeåtervinning. I detta arbete utreddes möjligheten att lösa radonproblematiken genom införande av energieffektiv ventilation med värmeåtervinning. En sådan åtgärd kan påverka radonhalten genom förändring av dels luftomsättningen och dels undertrycket inomhus. Två stycken ventilationslösningar utreddes, en lösning med roterande värmeväxlare och en lösning med motströmsvärmeväxlare.    Utifrån ritningar och diverse mätningar på plats gjordes en modell av ett av husen i simulerings­programvaran IDA ICE, en simuleringsprogramvara för energiflöden i byggnader. I denna modell gjordes sedan förändringar som motsvarade de två ventilationslösningar som togs fram. Med data från simuleringar kunde därefter lösningarna jämföras energi- och miljömässigt. Utöver detta gjordes också en ekonomisk jämförelse. En modell för radon i byggnader användes för att undersöka vilken påverkan ventilationslösningarna hade på radonhalten.   Resultaten visade på en sänkning i fjärrvärmeanvändning med 34 – 35 % (390 – 400 MWh/år) och en ökning i fastighetselanvändning med 8 – 24 % (6,9 – 22 MWh/år) för lösningen med roterande värmeväxlare. Motsvarande resultat för lösningen med motströmsvärmeväxlare var 29 – 30 % (330 – 350 MWh/år) och 4 – 20 % (3,9 – 18 MWh/år) respektive. Dessa förändringar motsvarade i CO2-utsläpp minskningar med 9 – 32 ton/år med roterande värmeväxlare och 8 – 28 ton/år med motströmsvärmeväxlare. Ekonomiskt så innebär ett ventilationsbyte en investering på 9,7 – 11 Mkr och i jämförelse låga årliga besparingar på 0,09 – 0,12 Mkr/år, vilket genererar en negativ internränta på - 2,4 till – 4,0 %. Ett byte till FTX-ventilation är således inte ekonomiskt lönsamt. Radonhalten sänktes i samma utsträckning oavsett ventilationslösning, men storleken på sänkningen var svår att avgöra. I en majoritet av de undersökta lägenheterna sänktes dock halten med mer än 50 % enligt den modell som användes.   Slutsatsen var att ett ventilationsbyte har energi- och miljömässiga fördelar men kräver en stor investering och har negativ internränta. Av den anledningen är andra åtgärder mot radon-problematiken intressanta att undersöka. Om en ventilationslösning väljs rekommenderas lösningen med roterande värmeväxlare, då den har flertalet fördelar gentemot lösningen med motströmsvärmeväxlare.