Osteoartrit hos hund : evidensbaserad rehabilitering och den legitimerade djursjukskötarens rekommendationer

Sammanfattning: Artros, även kallat osteoartrit (OA) är en degenerativ ledsjukdom som ger förändring i brosk med pålagringar i omgivande benvävnad som följd. En hund som drabbats av OA har ofta kliniska tecken på smärta och nedsatt funktion i rörelseapparaten. Det är en vanligt förekommande sjukdom bland hundar. Om inte rätt behandling sätts in utsätts djuret för onödigt lidande. Det är viktigt att ha en multimodal behandlingsplan vid OA samt att individanpassa den. Behandlingen syftar till att lindra smärta, bibehålla funktion och rörlighet i leden, bromsa ned sjukdomens händelseförlopp samt att hunden ska kunna återgå till en så normal aktivitetsnivå som möjligt. Detta sker genom viktkontroll, terapeutiska övningar, fysikalisk terapi och analgetikum. Vilken terapiform och analgetikum som väljs beror på vad som passar patienten bäst. I arbetet tas terapiformer som till exempel elektroterapi, laser, akupunktur, massage och hydroterapi upp men även viktnedgång och modifiering av hemmiljö diskuteras. Mycket forskning inom rehabilitering har skett på människa varpå det i vissa fall kan vara svårt att dra slutsatser till hur hunden svarar på behandlingen. Syftet med arbetet var att ta reda på vad för behandling och rehabilitering som rekommenderas i litteraturen när en hund diagnosticeras med OA och se om dessa metoder även rekommenderas av legitimerade djursjukskötare som arbetar på poliklinikavdelning. Arbetet delades upp i en litteraturöversikt, där aktuell forskning kring ämnet diskuterades, samt en enkätstudie som skickades ut till tjugo djursjukhus och smådjurskliniker i hela Sverige. Dessa valdes ut genom sökning på Google, ingen hänsyn togs till storlek, antal anställda eller om rehabiliteringsavdelning fanns eller inte. Femton legitimerade djursjukskötare (75 %) besvarade enkäten varpå resultaten jämfördes med vad som föreslås i litteraturen. De vanligaste rekommendationerna djursjukskötaren ger är viktnedgång (100 %), näringstillskott (92 %) och hydroterapi i vattentrask (75 %). Enligt litteraturen är normalvikt ett av de viktigaste målen för hunden med OA. En överviktig hund får ökad smärta och nedsatt rörlighet på grund av en ökad belastning på leden. Olika typer av näringstillskott har studerats med varierade resultat så en klar slutsats om dess effekter går inte att dra. På grund av brist på evidens som finns bör näringstillskott rekommenderas med försiktighet. Hydroterapi i vattentrask avlastar leden och ger en ökad extension och flexion av leden varpå det anses vara en bra terapiform för hundar med OA.