Talperceptionsförmåga i olika ljudmiljöer hos barn med språkstörning i åldrarna 7 – 9 år

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Logopedi

Sammanfattning: Talperception avser förmågan att uppfatta och känna igen talat språk. Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik och i synnerhet hos barn med språkstörning. I förevarande studie testades talperceptionsförmåga i ljudmiljöerna tyst och babbel hos tio barn med språkstörning i åldrarna 7 – 9 år. Som kontrollgrupp tjänade tjugoen jämnåriga barn med typisk utveckling. För bedömning användes talperceptionstestet Lyssna-Säg, vilket är ett datorbaserat test, som mäter diskrimination, identifikation och produktion av konsonantkontraster i minimala ordpar. Studiens resultat visar att barn med språkstörning hade proportionerligt svårare än typiskt utvecklade barn att uppfatta tal i babbel och att förmågan att uppfatta skillnad i artikulationsställe var särskilt nedsatt hos dem. Viss försämring från tyst till babbel kunde även observeras på ordproduktionen, vilket kan indikera att babbelmiljön hade en negativ påverkan på barnens arbetsminne. Studien har bidragit med insikter kring hur barn med språkstörning uppfattar tal i olika ljudmiljöer och har även bidragit till utvecklingsarbetet med Lyssna-Säg-testet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)