Kommunal resultatutjämningsreserv : Motiven till att införa eller inte införa en konjunkturreserv i redovisningen

Sammanfattning: Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner. Uppsatsens syfte är att undersöka motiven till varför de valda kommunerna väljer att införa eller inte väljer att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Genom detta ämnar uppsatsen klargöra om motiven skiljer sig beroende på ekonomiska och demografiska omständigheter. En dokumentstudie genomfördes med syftet att kartlägga alla Sveriges 290 kommuners beslut rörande en resultatutjämningsreserv. Därefter valdes 40 kommuner ut till en faktorstudie för att kartlägga ekonomiska och demografiska omständigheter hos kommunerna. I ett sista skede av empiriinsamlingen intervjuades 20 av dessa 40 kommuner för att erhålla förståelse för motiven till att införa eller att inte införa en resultatutjämningsreserv. Studien visar på att kommuner som infört en resultatutjämningsreserv har samma motiv till detta som lagstiftarens intention, att möta konjunktur- svängningar. De kommuner som inte infört en resultatutjämningsreserv uppger mer spridda motiv. Motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv uppges vara att den leder till en inlåsning av egna medel eller att kommunen anser det onödig då kommunen har egna sätt att hantera konjunktursvängningars inverkan på ekonomin. Kommuner med mindre bra ekonomi uppger att motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv är att man i första hand behöver konsolidera ekonomin innan en sådan reserv kan bli aktuellt. Utifrån denna studie går det inte att se att större kommuner generellt har infört en resultatutjämningsreserv, vilket talar emot studien som Falkman et al genomfört om att större kommuner i större utsträckning anammar nya redovisningsregler. Denna avvikelse från teorin kan förklaras av frivilligheten i lagstiftningen samt den ickeexisterande praxis och rekommendationer gällande en resultat- utjämningsreserv.