I huvudet på en terrorist : Samhälleliga motivvokabulärer för självmordsterrorism och terrorism

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas. Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte. För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M. Lyman som analysverktyg. De nämnda artiklarna behandlar samtalets koordinerande och reparerande roll vid handlingar eller beteenden som har fört tillvaron i obalans. Gert Z. Nordströms analys av kvällspressens iscensättning av nyheter används i analysen av förklaringar i kvällspressen. I vetenskapliga källor kan självmordsterrorism och terrorism förklaras bl.a. som uppvisande av en politisk strategi, en del av ett våldsamt, icke-verbalt samtal. Socioekonomiska faktorer (fattigdom, knappa utbildningsmöjligheter) ses också som förklaringar till självmordsterrorism och terrorism. Förklaringar i kvällspressen betonar bl.a. de socioekonomiska faktorerna och understryker samhälleliga strukturer närvarande i det palestinska samhället som individen inte kan påverka. De vetenskapliga förklaringarna innehåller mer berättiganden än förklaringar i kvällspressen som innehåller mer ursäktanden i Scott & Lymans terminologi. En annan skillnad är att självmordsterrorism och terrorism förklaras som politisk strategi bara i vetenskapliga förklaringar. Förklaringar i kvällspressen belyser fenomenens apolitiska sida.