Resurs eller belastning? : Svensklärares och skolbibliotekariers uppfattningar som sitt pedagogiska samarbete

Sammanfattning: Tidigare forskning visar att ett välfungerande och välintegrerat skolbibliotek har positiv effekt på elevers lärande. Trots detta saknas ett produktivt samarbete på flera svenska skolor. I och med nya direktiv från regeringen och insatser från intresseorganisationer håller situationen emellertid på att förändras. Denna studie undersöker tre svensklärares och två skolbibliotekariers uppfattningar om sitt pedagogiska samarbete och belyser vilka uppfattningar som gynnar respektive motverkar ett förtjänstfullt samarbete.  Studiens deltagare arbetar på två olika gymnasieskolor, varav den ena har fått utmärkelser för sitt skolbiblioteks pedagogiska arbete. Studien tar sin utgångspunkt i fenomenografisk teoribildning (vars syfte är att belysa variationen av uppfattningar som finns om ett visst fenomen) och beskriver kvalitativt vilka uppfattningar som finns bland studiens deltagare. I uppsatsen återfinns även en jämförelse av uppfattningarna i fråga om yrkesgrupp och arbetsplats. Yrkesgruppernas uppfattningar skiljer sig åt. Skolbibliotekarierna har mycket större kunskap om samarbetets pedagogiska potential. Den mest signifikanta skillnaden är dock sinsemellan svensklärarna. Den lärare som arbetar på skolan som fått utmärkelser för sitt skolbibliotek använder skolbiblioteket i betydligt högre utsträckning, har positivare uppfattningar om samarbetet och har en mer mångfacetterad bild av samarbetes pedagogiska vinster. Utifrån de uppfattningar som framkommit diskuteras avslutningsvis vilka faktorer som gynnar ett framgångsrikt samarbete. God organisation, respekt för varandras kompetenser och positiv inställning till och kunskap om samarbetets möjligheter är enligt denna studie oumbärliga komponenter. På arbetsplatser där direktiven om skolbibliotekets pedagogiska uppdrag saknar förankring (vilket är fallet på en utav de undersökta skolorna) är det emellertid svårt att anamma ett sådant synsätt. Makten att förändra situationen ligger därför i skolledningens händer.