"Med handen på hjärtat" : En kvalitativ studie om pappor, bemötande och socialtjänst.

Sammanfattning: Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun. Studien vilar på en kunskapssociologisk grund och har integrerat begrepp från genusteori och social mobilisering. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt till kunskapsproduktion. Efter tematisk kodning och dataanalys inspirerad av narrativa och diskursiva metoder framkommer att socialtjänsten antingen konstrueras som en förvirrande och svårförståelig organisation eller som en hotfull och enad myndighetsfront. Kunskap, tillgänglighet och en nära relation till socialsekreteraren är centralt i positiva bemötandekonstruktioner. I negativa konstruktioner av bemötande framkommer exempelvis lagbrott, brutna överenskommelser och svårigheter att få kontakt. Den personliga bakgrunden och kön upplevs påverka socialsekreterarnas bemötande. Identitetsutveckling, självkänsla och förtroende för myndigheten tycks vara sammanlänkat med bemötande. Hanteringsstrategier kan vara aktiva protester eller social mobilisering och länkas till återtagande eller manifestation av hegemoniska maskuliniteter. Papporna manifesterar ofta sin roll som medborgare och innehavare av konventions- och lagstadgade rättigheter. Strategier kan vara passiva genom att ”spela med” socialsekreteraren eller försök att undvika kontakt. Passiva strategier argumenteras vara en protest i det dolda. Exempelvis, kan en obesvarad enkät ses som protest. Socialsekreterarens maktanvändning är central och kontakt med socialtjänsten antyds leda till reproduktion av könsstereotyper samt normalisering av genussystem. Bemötande tycks vara viktigt för att överbrygga glappet mellan formulerade ideal i lagar eller konventioner och verkligheten på socialkontoret. Politikerna, de yttersta makthavarna, kan anses ha en avgörande roll för skapandet av en socialtjänst som kan erbjuda bra bemötande.