STÖRST AV ALLT ÄR…LÖGNEN - En studie i David Bowies gestaltning av Ibsens begrepp Livslögn

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att ur ett existentiellt perspektiv diskutera hur David Bowie, i sina texter, gestaltar Ibsens begrepp livslögn. Genom en litteratursociologisk läsning av Bowies verk ämnar studien använda ett material som ligger utanför sociologins traditionella ramar och på så sätt kunna synliggöra och diskutera sociologins existentiella begränsningar, i relation till livslögn. Syftet kommer att besvaras med hjälp av frågeställningarna: • Hur förhåller sig individens livslögn till sociala strukturer, normer och värderingar i David Bowies texter? • På vilket sätt kan David Bowie ses som en tillgång i det sociologiska studiet av hur samhällets påverkan på individen genererar livslögner? Metod och material: Studien utgå från ett litterartursociologiskt perspektiv, där Cosers sociology through litearture, och Svedjedals sociopoetik är de metodologiska analysverktyg som används. Materialet består av 33 utvalda texter, från sammanlagt 16 album med David Bowie. Huvudresultat: Hur förhåller sig individens livslögn till sociala strukturer, normer och värderingar i David Bowies texter? Bowie framställer livslögnen som en konsekvens av en tillvaro och verklighet som saknar mening för individen. För att kunna förhålla sig till lagar, normer och värderingar använder livslögnen mekanismer som förträngning, avtrubbning, bedövning och roller. det som då sker är en slags nedåtgående spiral där dessa mekanismer skapar ett inre kaos hos individen – som för att kunna överleva, skyddar sig med livslögnens masker och roller. Dock så kvarstår i individen känslor såsom förvirring, ensamhet och förtvivlan vilka mynnar ut i en värld präglad av kaos. På vilket sätt kan David Bowie ses som en tillgång i det sociologiska studiet av hur samhällets påverkan på individen genererar livslögner? Bowie tillför en existentiell dimension till sociologin genom det s.k. inre mötet. När individen ställs mot sin egen spegelbild genererar detta två möjligheter; vi kan välja att fly vår egen spegelbild genom livslögner, masker och roller – eller så tar vi möjligheten till rannsakning och verkligen ser människan i spegeln. På så sätt erbjuds vi en möjlighet att ta av livslögnens mask och hitta en värld präglad av frihet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)