En analys av hur läroböcker i gymnasiekursen Historia 1a1 skildrar mekanismer bakom den globala resursfördelningen

Sammanfattning: Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen. Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin. Utifrån teorin lades i uppsatsenextra vikt vid läroböckernas framställningar av kolonialism och Europasindustrialisering, och huruvida dessa anknyter till dagens resursfördelning. Materialet bestod av fyra stycken läroböcker avsedda för kursen Historia 1a1. Böckernaundersöktes genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att den ekonomiskahistorien är svår att följa i läroböckerna, eftersom de är uppbyggda utifrån den politiskahistorien. Vidare visar resultatet att läroboksförfattarna skildrar orsaker till händelser istörre utsträckning än vad de skildrar konsekvenser. Det medför atthistorieframställningen blir osammanhängande. Dagens resursfördelning är därför svåratt följa som en förändringsprocess i läroböckerna.