Aggressionsbrottets Janusansikte

Sammanfattning: Staters interventionism har legat bakom många grova människorättskränkningar. Eftersom FN-systemets vetorätt skyddar vissa stater från straffrättsligt ansvar finns det få reella utsikter för en minskning av dessa människorättsbrott. Inom det institutionella systemet är den Internationella Brottmålsdomstolen ICC och det möjliga aktiverandet av dess jurisdiktion över aggressionsbrottet – som nu befinner sig inom räckhåll - det mest realistiska alternativet. Syftet med denna text är att kartlägga en sådan kriminaliserings potential, sedan visa möjligheterna med ett alternativt system till FN:s Säkerhetsråd och vad det skulle innebära för människors säkerhet. Undersökningen består av en textanalys samt offentligt förarbetes- och transkriberat material. Arbetssättet har influerats av Grounded Theory och en kombination av textanalytiska metoder, där David Kennedy och Martti Koskenniemi, som är nyckelpersoner inom Critical Legal Studies, utgör den teoretiska utgångspunkten. Studien leder till slutsatsen att straffrättsligt aktiverande av aggressionsbrottet, som för första gången skulle konfrontera statsledare med konsekvenserna av sitt agerande, har potential att bidra till en mer ansvarsfull säkerhetspolitik, implementering av människorättsligt skydd samt att detta uppnås bäst av en domstol som är genuint fristående från FN:s Säkerhetsråd.