Från reproduktion till produktion : En intervjustudie om hur lärare beskriver sin undervisning om idégenerering på Estetprogrammet

Sammanfattning: Denna uppsats är en studie med ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har estetlärares sätt att se på undervisning om idégenerering undersökts. Baserat på teorier kring hur styrdokumenten påverkar undervisning, vad kreativitet och idégenerering är i en skolkontext samt estetiska lärprocesser har följande frågor ställts: Vad har estetlärare för erfarenheter av undervisning om idégenerering? Vad beskriver estetlärare som framgångsrika metoder i undervisning kring elevernas idéer? Hur beskriver estetlärare sin roll i styrningen av elevernas arbete med idéer? Intervjuerna genomfördes med hjälp av en frågeguide för att skapa en riktning. Varje intervju är 30-40 minuter och spelades in. Efteråt transkriberades och analyserades intervjuerna och beskrivningarna respondenterna gav delades in i teman. Dessa teman fick rubriker utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna. Lärarnas erfarenheter kring undervisning av idégenerering handlar om att skapa förutsättningar genom att ge eleverna rätt förkunskaper, tillhandahålla relevant material och att skapa en trygg miljö. Under det arbetet intar lärarna olika roller, men den roll de refererar till mest är handledarrollen. Konstnärligt skapande tar tid vilket lärarna förhåller sig till både via att följa styrdokumenten men också genom att begränsa tiden för eleverna för att sätta en form av press på att det ska bli ett skapande. En balansgång är att förhålla sig till elevernas motivation, vilket gör att feedbacken och samtalen ser väldigt olika ut beroende på vad lärarna upplever att eleverna klarar av. Att jobba med samtal och feedback ses som en viktig metod i arbetet, likaså att skapa ingångar till projekt som begränsar men samtidigt öppnar upp för kreativitet. För att eleverna ska växa i sitt eget skapande undervisar lärarna om processen på olika sätt samt skapar ett klassrum där det är tillåtet att göra fel och att experimentera. Styrningen av elevernas arbete sker genom annan undervisning som skapar en väg för eleverna kring hur de ska jobba med egna idéer, exempelvis genom att jobba med en viss teknik. Beroende på undervisningssituation och elevernas individuella förmåga styr lärarna ibland väldigt tydligt medan eleverna ibland får stort utrymme då lärarna intar en mer bakåtlutad roll. Slutligen skapar bedömningen i form av betygsättning en viss styrning, dels eftersom eleverna vet om att de kommer bli bedömda men också eftersom det skapar ett visst sätt att jobba som pedagog.