En stor del av mikroföretagen får inget revisions-PM : En studie om revisions-PM:ets funktion i ägarledda mikroföretag

Sammanfattning: Revisionsplikten omfattar många företag i Sverige. Gränsen för vilka som omfattas går när företaget uppfyller två av tre gränsvärden i de senaste två årens redovisningar; Fler än tre anställda i medeltal, mer än tre miljoner i nettoomsättning eller mer än 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan själva välja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för små företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera länder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja gränsvärdena, och det är troligt att Sverige följer samma trend. Revisorn är skyldig enligt lagen att lämna tips och råd i samband med revisionen som kan leda till en bättre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, så att felaktigheter undviks i framtiden. Ofta sammanfattas dessa tips och råd i ett så kallat revisions-PM som kan delges både muntligt och skriftligt till företagaren. Det är frivilligt för företagen att ta till sig de råd de får under revisionen, medan revisorn har en skyldighet att förmedla tips och råd till företagaren. Det frivilliga momentet i en annars tvingande process är anledningen till att vi intresserar oss för vilken funktion revisions-PM:et har i mikroföretag. Kostnaden för revisionen kommer företaget inte undan och inom ramen för revision ingår detta revisions-PM, som syftar till en intern nytta för företaget. Den funktion företagen har av revisions-PM:et idag riskerar de att gå miste om den dag gränsvärdena för revisionsplikten höjs och man väljer bort revisionen. Vilken funktion har revisions-PM:et för ägarledda mikroföretag? Studien fokuserar på den rådgivning som revisorn tillhandahåller företagen i samband med revisionen, samt de faktorer som kan påverka funktionen. För att utreda vårt praktiska problem skickades en enkät ut till 258 ägarledda mikroföretag i Umeå med revisionsplikt. Enkäten var webbaserad och skickades ut via e-mail. Totalt svarade 36 personer och svarsfrekvensen uppgick till ca 15 %. På grund av att kommunikation utgör en så pass stor del av revisorns arbetstid, har vår utgångspunkt i studien varit de kommunikationsproblem som kan uppstå mellan företagare och revisor till följd av olika miljöbakgrunder. Detta har stärkts av kommunikationsteorier och teorier om förväntningsgap, samt den positiva redovisningsteorin som beskriver egennyttan företagaren drivs av. Vi har valt dessa teorier för att belysa vårt praktiska problem som används för att analysera företagarnas attityder till revisions-PM:et. Av analysen framkom det att revisions-PM:et har låg funktion i många företag. Funktionen påverkas av att många inte får ett skriftligt- eller ett muntligt revisions-PM. För de företag som hade fått ett muntligt-eller ett skriftligt revisions-PM visade resultatet att de upplevde en funktion av det i verksamheten. Vidare kunde vi konstatera att de mindre revisionsbyråerna var sämre på att tillhandahålla ett revisions-PM åt företagarna.   Vårt resultat visade att många företagare inte får ett revision-PM, trots att revisorn har en skyldighet att tillhandahålla det till företagen. Vår viktigaste rekommendation för att öka användningen av revisions-PM:et bland företagarna är kontinuerlig kontakt med revisionsbyrån och att säkerställa att revisionsbyrån tillhandahåller företagarna ett skriftligt revisions-PM och en muntlig genomgång.