"Att läsa för livet liksom"

Sammanfattning: AbstraktTitel: ”Att läsa för livet liksom” - En kvalitativ studie kring lärares erfarenheter och uppfattningar om läsutveckling, lässvårigheter och critical literacyFörfattare: Annika Dahlberg och Hanna PeterssonTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå, 15 hpHandledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Datum: 2016-05-24Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med tio lärares erfarenheter och uppfattningar kring läsundervisning, lässvårigheter och critical literacy.Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare. Våra frågeställningar är: Vilka aspekter anser lärare vara framgångsrika i elevers läsutveckling? Hur identifierar lärare eventuella lässvårigheter och vilka åtgärder vidtas? Hur ser lärare på läsning i ett samhällsperspektiv? Hur väl förtrogna är lärare med begreppet critical literacy?Teori: Vår studie grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teorier om att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med andra. Vi hänvisar även till det kognitiva och det specialpedagogiska perspektivet på lärande.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att samla in data. För att få svar på våra frågeställningar gjordes halvstrukturerade intervjuer med tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre.Resultat: Samtliga intervjuade lärare betonar motivationens betydelse för inlärning och att det är viktigt att ta tillvara elevernas intresse och behov i läsundervisningen. En lyckad läsundervisning är, enligt lärarna, individanpassad. Eleverna ska få läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Majoriteten av de intervjuade lärarna använder sig av metoden Att skriva sig till läsning i sin läsundervisning. Samtliga lärare uppger att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet och då ”kopplar de in” specialläraren för extra lästräning. Endast en lärare utrycker att specialläraren har en handledande roll. Vi kan i vår studie se att de lärare som deltagit i Läslyftet känner till begreppet critical literacy. De lärare som arbetar med metoden Att skriva sig till läsning beskriver att eleverna ofta får skriva egna texter vilket är positivt ur ett critical literacy perspektiv.Implikationer: Speciallärare behöver ha ett nära samarbete och en öppen dialog med skolans lärare för att tidigt upptäcka svårigheter. Genom tidiga insatser kan lärare förhindra läs- och skrivsvårigheter och vi som speciallärare har en viktig roll när det gäller att ge elever i behov av stöd ett kvalificerat stöd. Specialläraren har även en viktig roll i att handleda skolans lärare. Att använda specialläraren till kvalificerad samtalspartner kan gynna både lärare och elever.Tidiga insatser kan även förhindra att elever får en sämre lässjälvbild och en låg motivation. Det är viktigt att lärare är insatta i motivationens betydelse för elevers inlärning.I vårt uppdrag som speciallärare ska vi leda utvecklingsarbete i den pedagogiska verksamheten och kunna bidra med förslag på kompetensutveckling för verksamheten. Genom kompetensutveckling och handledning kan specialläraren fylla en viktig funktion när det gäller att bidra till att lärare utvecklar det pedagogiska/didaktiska arbetet och tar in critical literacy begreppet i sin undervisning.Nyckelord:Critical literacy, lässvårigheter, läsundervisning, motivation