“In movies, ideas mask the lies and suggest that they are true” : En diskursanalys av hur IRA och RAF framställs i populärkulturella mediet film

Sammanfattning: Filmer skapar en historisk värld för dess åskådare. Att skapa en historisk värld är ett sätt att göra historia, detta utifrån samtidens ideologi, politik och kultur. Med denna uppsats undersöks fyra filmer om hur terroristorganisationerna IRA och RAF framställs, detta för att synliggöra den samtida diskursen under 1970- och 1990-talet då filmerna är producerade. Filmerna om IRA är; Hennessy (1975) och Some Mother’s Son (1996), filmerna om RAF är; The Third Generation (1979) och Den Demokratiske Terroristen (1992). Filmerna analyseras utifrån en textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå. Den textuella nivån bygger på en strukturalistisk analys av hur terroristorganisationerna identifieras av oss åskådare, och den kontextuella nivån bygger i sin tur på en diskursanalys av hur filmerna speglar sin samtid. Vidare bygger den sociohistoriska nivån på en ideologiteori, för att vidare analysera huruvida filmerna förhåller sig med den rådande hegemonin eller förhåller sig till anti-hegemoniska idéer av samtiden. I resultatet finnes skillnader mellan de två filmerna om IRA, där filmen från 1970-talets förhåller sig kritiskt till organisationen, samtidigt som filmen från 1990-talet förhåller sig positiv till organisationens mål. Vad gäller filmerna om RAF förhåller sig båda filmerna sig snarare neutralt till organisationen, samtidigt som en förståelse visas gällande organisationens syfte. Dessa två filmer visar snarare en tydligare kritik till den samtida politiken i Västtyskland. Våldet är ett återkommande tema i samtliga filmer, där det både romantiseras men dessutom polariserar filmernas karaktärer mellan ond och god.