Religionskunskapens paradox : En studie av elevers tankar och åsikter kring ämnet religionskunskap

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevers inställning och intresse för ämnet religionskunskap samt om de anser ämnet som relevant i dagens sekulariserade, mångkulturella samhälle. De tre huvudfrågor vilka jag utgick från var dels att se vilka mål kursplanen ställer upp för ämnet religionskunskap och hur eleverna uppfattar dess syfte, dels om elevernas religiösa eller icke-religiösa bakgrund hade någon betydelse för hur de uppfattar ämnet samt om undervisningen förmår att engagera eleverna till ett aktivt deltagande under lektionerna. För att finna svar till dessa frågor använde jag mig av flertalet mindre frågeställningar.  I bakgrunden beskriver jag den allmänna inställningen och uppfattningen till religion, kristendom och troende som norm svensken har och till viss del vad det kan bero på. Jag lyfter fram några didaktiska frågeställningar och metoder från religionsdidaktiker. I bakgrunden redogörs även för kursplanens, Gy 11, syfte med ämnet religionskunskap, dels vad läraren bör arbeta med och dels vilka kunskaper eleven ska ha förvärvat efter avslutad kurs. För att få en uppfattning av elevernas inställning utfördes en enkätundersökning där de frågor eleverna svarade på anknöt till uppsatsens syfte. Resultatet visar på en positiv bild där eleverna finner religionsämnet som intressant, viktigt och relevant då ämnet behandlar frågor som rör identitet, etik och moral vilka ses av eleverna ge en förståelse för andra människor och andra kulturer än den egna.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)