Auditorium design for niche cinemas : Gathering of general design guidelines and implementation at Cinema Capitol

Sammanfattning: Under 1900-talets första decennier var biografer något som utformades med ståtlig arkitektur och varierade uttryck, men sedan 1970-talets ”biografdöd” har det blivit mer lukrativt att driva biografer i stora komplex med tiotals salonger under samma tak. Utvecklingen av nya multibiografer och ständiga nedläggningar och ombyggnader av äldre biografer har lett till en mycket likriktad design hos en absolut majoritet av Sveriges biografer. Den här uppsatsen undersöker hypotesen att denna likriktning leder till att många potentiella kundönskemål förbises, och försöker presentera nya tankar kring hur en biograf kan utformas. Nytänkande i utformingen är något som är särskilt viktigt för nischbiografer som av sin natur riktar sig till kunder som på något vis är missnöjda med de kommersiella alternativen, eller åtminstone önskar kunna välja en annan typ av upplevelse emellanåt. Uppsatsen består av en forskningsdel där principer och kundbehov som ligger bakom dagens utformning av biografsalonger undersöks och listas. Till dessa riktlinjer adderas sedan de förbisedda kundbehoven som kartläggs via kundundersökningar och analyser av andra biografdriftsstrategier. På detta sätt skapas och presenteras ett ramverk av kundbehov och designmöjligheter. I uppsatsens genomförandedel konkretiseras detta ramverk genom konceptförslag för utformandet av de två huvudsalongerna på nischbiografen Capitol som under tiden för uppsatsskrivandet rustades inför ett nyöppnande under hösten 2017. Capitol var en biograf på Sankt Eriksgatan 82 i Stockholm som hade sin premiärvisning under biografernas guldålder på 1920-talet. Biografen lades ned 1985 av SF Bio men ska nu åter användas för sitt ursprungliga syfte. Bakom projektet står människor från de två filmdistributionsföretagen Njutafilms AB och Nonstop Entertainment AB. Investerarnas ambition är att skapa en alternativ biografscen för smalare film, med utökad komfort och en mogen publik. En bistro är fullt integrerad i biografverksamheten och mat och dryck kommer serveras i biosalongerna. Koncepten som presenteras i den här uppsatsen visar bland annat prov på olika metoder för att höja attraktionsvärdet för traditionellt sätt mindre attraktiva delar av biografsalongen, med den önskvärda effekten att fler bra platser finns kvar även för kunder som bokar biljetter sent. De flesta av de identifierade kundönskemålen har tillgodosetts genom utformande av platsöversikten i salongerna. Bättre publikflöden har skapats och problematik med klaustrofobiska känslor har försökts förebyggas. Förslag presenteras på hur biografsalongen kan göras mer anpassningsbar för olika typer av evenemangsvisningar och för att bättre passa besökares skilda behov. Ett problem som visade sig vara mycket vanligt bland kunderna var de obefintliga lösningarna för hanterande av ytterkläder och dylikt. De presenterade slutkoncepten innehåller även förslag på hur detta kan lösas. I stort strävar uppsatsen efter att bistå med redskap för hur man kan analysera och samverka slutkundens behov och uppdragsgivarens förutsättningar i en så komplex process som biografutformande innebär.