"Man kan inte förändra sig på en dag och en kväll. Men man kan leva med varandra, förstå varandra och ha kontakt med varandra". En undersökning om hur utrikesfödda kvinnor beskriver möten mellan olika kulturer delaktighet och empowerment på vägen till lön

Sammanfattning: Utrikesfödda som anländer till Sverige som flyktingar eller som asylsökande får lära om på nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhällskunskap och kunskapsområden som är nödvändiga för att bli en del av samhället och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande får många av dem ändå inte jobb trots förväntningar som finns efter avslutad introduktion. Syftet är att ta reda på hur utrikesfödda kvinnor som deltar i åtgärdsprogram beskriver om sina förutsättningar att få ett jobb. Och vad de tror påverkar möjligheten att få ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsåtgärder med följande frågeställning Frågeställning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att få ett lönearbete? Vilka svårigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande på praktik, utbildning och arbete? Metoden bygger på sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Mötet med respondenterna har skett genom arbetsförmedling och arbetsmarknadsenhetens område kring utbildning inom SFI och introduktion. Undersökningen har både en deduktiv och en induktiv ansats. Tillsammans skapar de båda ett abduktivt förhållningssätt utifrån de teoretiska perspektiven möten mellan olika kulturer, delaktighet och empowerment samt de teman som vuxit fram utifrån respondenternas svar. Analysen har genomförts med stöd av teori begrepp empiri och teman. Tolkning av resultatet har sedan beskrivits genom de slutsatser som framkommit. Sammanfattning Undersökningens slutsats visar på att utrikesfödda kvinnor som sökt asyl och deltar i åtgärdsprogram fortfarande tillhör en marginaliserad grupp utanför arbetsmarknaden. Respondenternas önskan att möta den nya kulturen och bli delaktiga genom arbete påverkas av utbildningskrav och ekonomiska förutsättningar. Villkoren att vidareutbilda sig ser olika ut på grund av språksvårigheter och ekonomiska hinder. Bakgrundsfaktorer och olika förutsättningar att möta arbetsmarknaden har påverkat deras positionering i förhållande till språkkunskaper yrkeserfarenhet och ekonomiska förutsättningar. Valet av yrkesområde har därför skett utifrån önskan om arbetsuppgifter som man klarar av och de arbetstillfällen som funnits. Möten med handläggare har varit viktig men brister har förekommit gällande kommunikation kring tidsplan. Informella kontakter med anhöriga som referens eller genom att ta eget initiativ att söka jobb har påskyndat processen att komma ut i arbetslivet på praktik eller anställning. Möten mellan olika kulturer skildras genom möten med personal på arbetsplatser. Respondenterna hamnar i en underordnad position att kunna påverka sin situation. Arbetsplatsernas kultur skiljer sig dock åt. Möjligheten att delta på arbetsplatsmöten och personalfester påverkar upplevelsen av delaktighet. Respondenterna skildrar diskriminering som förekommande genom kategorisering av olika yrkesuppgifter inom samma arbetsplats eller att förmedla sina åsikter kring invandring. I ett empowerment perspektiv påverkar respondenterna sin situation genom att gör egna val och ta eget initiativ för att visa på de möjligheter som finns. De hinder som framkommer ställs i jämförelse med tidigare erfarenheter och orsakerna bakom asylsökandet. Respondenterna menar att de är nöjda med introduktion och SFI samt det bemötande de fått.