Rätten att dö- en komparativ studie om eutanasi och om möjligheterna att införa dödshjälp i svensk rätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Sammanfattning Människans rätt till självbestämmande är en grundläggande rättighet som i de allra flesta sammanhang i livet tillskrivs stor betydelse. Även inom hälso- och sjukvården betonas respekten för människans integritet och autonomi. När det gäller livets slutskede och människans rätt att styra över hur och när hon vill avsluta sitt liv får självbestämmanderätten emellertid vika till förmån för andra intressen. Svensk rätt ger ingen rätt för personer att få hjälp att dö, inte ens i de fall döden är nära förestående och patientens lidande inte går att lindra på ett tillfredsställande sätt. Europadomstolens praxis har härtill fastställt att det inte finns någon skyldighet för en stat att erbjuda sina medborgare möjligheten att få assisterat självmord. Varken självmord eller medhjälp därtill är straffbelagt enligt svensk rätt och således kan någon hjälpa en person att dö utan att dömas till ansvar, under förutsättning att handlingen bedöms som medhjälp till självmord och inte eutanasi. Rättspraxis från de svenska domstolarna åskådliggör den gränsdragningsproblematik som finns beträffande bedömningen av om en handling skall anses utgöra medhjälp till självmord eller eutanasi. Gärningsmannens självständiga handlande och den dödades aktiva medverkan är avgörande i denna bedömning. Avstående från eller avbrytande av potentiellt livsuppehållande behandling är tillåtet i Sverige och dessa åtgärder aktualiseras beträffande patienter som befinner sig i livets slutskede. Det är upp till individen själv att besluta huruvida en livsuppehållande behandling skall påbörjas eller avbrytas, varför läkaren inte får företa någon av dessa åtgärder mot patientens vilja. I Nederländerna är både assisterat suicid och eutanasi tillåtet, men åtgärderna måste företas av en läkare. När läkaren utför den dödshjälpande handlingen ger denne patienten ett läkemedel som avslutar personens liv. I Schweiz är endast assisterat suicid tillåtet, vilket innebär att en läkare förskriver ett läkemedel som patienten själv tar för att avsluta sitt liv. Det finns inget krav på att det är en läkare som assisterar vid självmordet. I Schweiz finns särskilda självmordskliniker dit personer som vill få hjälp att dö kan vända sig, varav två av dem även tillhandahåller sina tjänster för personer som inte är schweiziska medborgare. Både Nederländerna och Schweiz har särskilda kontrollsystem som syftar till att utgöra ett skydd mot missbruk av dödshjälp. Den svenska befolkningen har en mer positiv inställning till dödshjälp än läkarkåren och det förhåller sig på samma sätt i Nederländerna och Schweiz. I Sverige är synen på dödshjälp alltjämt mer restriktiv och man har en annan syn på läkarrollen än i de jämförda länderna, varför frågan om en legalisering av dödshjälp ännu inte fått en grundlig utredning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)