Välfärdsregimer och hälsa - en litteraturstudie om determinanter på makronivå

Sammanfattning: Bakgrund: Folkhälsovetenskapen har länge varit upptagen med att undersöka hälsan hos populationer genom determinanter som inkomstskillnader. Inkomstskillnader kan dock betraktas som en konsekvens av välfärdsregimers organisering. Folkhälsan påverkas i hög grad av välfärdsregimers organisering och det föreligger därmed stora skillnader i hälsa inom och mellan välfärdsregimer. Hur ser dessa skillnader ut och vad beror de på? Syfte: Att utifrån Esping-Andersens välfärdsregimtypologi jämföra skillnader i hälsa mellan regimerna och undersöka vilka samband som finns mellan välfärdsstatsvariabler och hälsa. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och Scopus. Analysen av artiklarna gjordes utifrån textanalys och genom att identifiera samband mellan välfärdsregimer, hälsoindikatorer och välfärdsstatsvariabler. Resultat: Absolut hälsonivå och ojämlikheter i hälsa varierade välfärdsregimer emellan. Barnadödlighet, barnadödlighet under fem års ålder och antal nyfödda med låg födelsevikt var generellt sett störst i den liberala regimen, näst störst i den konservativa och minst i den socialdemokratiska. Ojämlikhet i självrapporterad hälsa var störst i den liberala regimen då inkomstnivåer jämfördes och störst i den socialdemokratiska regimen då utbildningsnivå jämfördes. Välfärdsstatsvariablerna offentliga hälsovårdsutgifter och andel av befolkningen som har en offentlig sjukförsäkring visade samband med barnadödlighet, barnadödlighet under fem års ålder och låg födelsevikt. Diskussion: Möjliga förklaringar till skillnader i absolut och ojämlik hälsa mellan välfärdsregimer återfanns i respektive regims bakomliggande ideologi. Eftersom offentliga hälsovårdsutgifter och andelen av befolkningen som har en offentlig sjukförsäkring varierade välfärdsregimer emellan bör dessa vara bidragande orsaker till skillnader i hälsa mellan regimer.