Flytt av stora träd som metod för att bevara gröna kulturmiljöer : med fokus på parkmiljöerna runt Station Haga i Göteborg

Sammanfattning: Träden i staden bidrar med högt skattade ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska värden. Trots detta bygger vi successivt bort trädens utrymme då städerna förtätas. Även deras plats i parkerna tas i anspråk för att ge utrymme åt nya funktioner. Station Haga, som är en av stationerna längs den planerade pendelstågsförbindelsen Västlänken i Göteborg, utgör ett exempel på detta. Både Nya Alléns trädrader och parkmiljöerna i Kungsparken och vid Haga kyrkoplan, som tillsammans med Trädgårdsföreningen utgör ett centralt grönstråk och landmärke i centrala Göteborg, kommer att påverkas, dels av byggprojektet i sig och dels av vad som permanent följer i form av entrébyggnader, andra tekniska anläggningar och hårdgjorda ytor. Träden, särskilt de äldsta och mest karaktärskapande, bedöms ha en avgörande betydelse för kulturmiljö- och berättarvärdet hos de berörda parkmiljöerna, tidstypiska för 1800-talets stadsutveckling i Sverige och Europa. För att minimera konsekvenserna av ingreppet ingår därför att flytta ett stort antal träd tillfälligt eller permanent. Genom att jämföra det planerade trädflyttningsprojektet vid Station Haga med andra projekt i Tyskland och Nederländerna, där trädflyttar är mer vanliga, går det att konstatera att metoden, givet rätt hantering från planering och genomförande till minutiös eftervård, med fördel kan användas för att hindra nedtagning av ett stort antal träd i Göteborg och därmed begränsa omfattningen av intrånget. Som metod för att bevara kulturmiljöer finns dock en inbyggd problematik som är relaterad till aktuell parkmiljös ålder och artsammansättning. Endast tillräckligt vitala träd kan flyttas. Trädflytten innebär således en forcerad föryngring av delar av trädbeståndet i parken. De allra största träden kan inte flyttas alls eller kan enbart flyttas kortare sträcka, då det kräver särskilt förfarande med kranlyft. Stadens inbyggda förutsättningar och det tekniska genomförandet styr till stora delar den nya placeringen, som inte nödvändigtvis överensstämmer med den övergripande kulturmiljön. Uppsatsen visar emellertid att flytten av dessa träd ändå kan vara betydelsefull av andra, även symboliska, skäl.