Hur förstås pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial, och hur kan det användas? : En fokusgruppstudie med yrkesverksamma förskollärarstudenter

Sammanfattning: I detta examensarbete undersöks hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas av yrkesverksamma förskollärarstudenter både som förhållningssätt och som stödmaterial, samt hur ett potentiellt stödmaterial skulle kunna förbättras. Begreppet pedagogiskt lyssnande, som vi själva arbetat fram, beskriver ett förhållningssätt som kombinerar omsorg om individen, och ömsesidiga relationer mellan barn och vuxna, med en medvetenhet om hur strukturer och normer påverkar människors handlingar och synsätt. För att främja ett förhållningssätt baserat på pedagogiskt lyssnande planerar vi även att utveckla ett relaterat stödmaterial som kan användas av arbetslag i förskolan. Detta val motiveras utifrån att forskning visar att den pedagogiska personalens förhållningssätt till, och interaktion med, barnen påverkar barns förutsättningar och möjligheter i förskolan till exempelvis likabehandling, delaktighet och inflytande på olika sätt. Mot denna bakgrund kommer en fokusgruppstudie göras med yrkesverksamma förskollärarstudenter för att undersöka hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas både som förhållningssätt och som stödmaterial i förskolan, samt undersöka hur stödmaterialet skulle kunna förbättras. Resultaten från undersökningen visar att fokusgruppen av yrkesverksamma förskollärarna visar förståelse för pedagogiskt lyssnande, och ser både möjligheter och svårigheter i ett sådant förhållningssätt. Exempel på möjligheter som vi uppfattade var ömsesidiga och respektfulla relationer mellan barn och vuxna på förskolan, samt möjligheter att ifrågasätta makt. Medan vi uppfattade att utmaningarna handlade om behovet att förstå pedagogiskt lyssnande på djupet för att se det som meningsfullt, samt hur barnen skulle kunna göras delaktiga i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar även att stödmaterialet skulle kunna vara användbart för att ge en struktur till arbetslagets reflektionstid, samt att materialet skulle kunna förbättras genom att bli mer multimodalt. Slutsatsen som kan dras från fokusgruppstudien är därför att pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial skulle kunna användas i förskolan för att främja den pedagogiska personalens relationskompetens, samt möjligheter till omsorg präglad av ömsesidigt, samförstånd och respekt. Dessutom uppfattar vi att pedagogiskt lyssnande skulle kunna främja arbetet med likabehandling, samt barns delaktighet och inflytande i verksamheten, eftersom det kan möjliggöra att makt ifrågasätts och att vuxna kan närma sig barns perspektiv.