Synlig eller osynlig? : Pedagogers beskrivningar av särbegåvade elever

Sammanfattning: 1 juli 2011 förändrades den svenska skollagen när det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rätt till särskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att även erbjuda de elever som är extremt begåvade s.k. särbegåvade anpassad undervisning på deras nivå. Tidigare har man tänkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna så skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fått gå i specialklasser av olika slag. Idag tänker man sig istället att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering kräver att man som lärare har ett adekvat språk för att beskriva det som man ser och förstår av en elevs förmåga. I den här studien har lärare och elever fått beskriva hur de känner igen särbegåvade elever. Huvudsyftet med studien: Ta reda på vilka begrepp och kriterier använder lärarna för att identifiera särbegåvade elever. I synnerhet när det gäller att urskilja lågpresterande särbegåvade gentemot lågpresterande nomalbegåvade. Studien bygger på ett antal intervjuer där både föräldrar, elever och lärare deltagit i tre olika grupper. En förintervjugrupp, grupp 1, med föräldrarna till 4 särbegåvade elever och två gymnasieelever. Huvudgruppen var 9 lärare och så en grupp elever som användes som referens vid analysen av lärarnas svar vid intervjuerna. Studien visar att de flesta lärare som deltog i undersökning faktiskt har en känsla av och en förmåga att med gemensamma begrepp beskriva och känna igen en särbegåvad elev. Däremot finns det en klar skillnad på hur elever själva ser och tolkar underprestation i skolan jämfört med lärarnas tolkningar. I lärarnas beskrivningar hittar man en vilja att försöka hitta neuropsykologiska förklaringar, psykiatriska diagnoser och liknande. Eleverna beskriver underprestation som ett val, där man inte bryr sig om att visa det man kan för att det inte är någon idé eller att nivån på undervisningen och lärarens krav är för lågt.