Vårdhund i barnsjukvård : litteraturöversikt

Sammanfattning: Att som barn bli sjuk och behöva sjukhusvård innebär en stor förändring i ett barns liv. Förutom sjukdomen som drabbar barnet kan faktorer som medicinska procedurer och högteknologisk vårdmiljö upplevas som skrämmande och hotfull samt utlösa oro, rädsla, stress och smärta. För att öka trygghetskänslan och minska lidandet i barns vårdsituation är föräldrarnas närvaro och sjuksköterskans omvårdnadshandlingar av stor vikt, därutöver kan olika former av lekterapi bidra till en barnvänligare vårdmiljö. Att erbjuda leksaker för lek, utveckling och rehabilitering är av vikt då leken utgör ett tecken på hälsa. Att använda hund som en ytterligare behandling i vården är inget nytt fenomen och internationellt är det inte ovanligt att hunden används i barnsjukvård. I Sverige används termen vårdhund för de hundar som arbetar inom vården och internationellt kallas vårdhunden för terapihund. Syftet var att belysa användning av vårdhund inom barnsjukvård. För att besvara uppsatsens syfte användes metoden litteraturöversikt, vilket gav förutsättningar att få fram relevanta vetenskapliga artiklar i ämnet och skapa sig bra överblick av den befintliga kunskapen inom fältet. Artiklarna söktes i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och Google Scholar. Femton expertgranskade originalartiklar, publicerade 2006-2016 och som även hade genomgått etisk granskning inkluderades i uppsatsen. I resultatet beskrivs vårdhundens betydelse i barnsjukvård och barns vårdmiljö. Vidare redovisas vårdhundens påverkan på smärta, oro och rädsla hos barn som vårdas på sjukhus. Dessutom redogörs för vårdhundens inverkan på psykiatriska och sociala beteenden. För att bedriva behandling med vårdhund finns nationella riktlinjer i flertalet länder, däremot kunde inte några internationella riktlinjer identifieras utifrån studierna. För att undvika zoonoser är följsamheten till de hygienföreskrifter som anges i de nationella riktlinjerna av vikt. Hänsyn måste även tas till förekomst av allergier. Vårdhunden sågs i studierna överlag ha en positiv effekt inom barnsjukvård, särskilt beträffande aktivering, lek, distraktion, umgänge, socialisering, trivsel, glädje och avslappning. De studier som undersökte vårdhundens effekt på oro och rädsla gav något varierande resultat. Effekten föreföll bättre vid oro relaterad till primärt psykiska tillstånd jämfört med oro vid somatisk sjukdom eller medicinsk rädsla. Studierna visade även blandade resultat gällande vårdhundens inverkan på smärta. Ett intressant fynd som framkom var att intervention med vårdhund gav en tidigare återkomst av beta-aktivitet på EEG efter anestesi, vilket sattes i förbindelse med snabbare postoperativ återhämtning. Slutsatsen är att studierna hade varierande resultat när det gällde vårdhundens påverkan på smärta, oro och rädsla. Däremot var studiernas resultat liktydigt positiva gällande vårdhundens betydelse i barnsjukvård och barns vårdmiljö. Vårdhunden hade även en positiv inverkan på psykiatriska och sociala beteenden. De studerade artiklarna visade att behandling med vårdhund används världsövergripande och inom flera olika pediatriska specialiteter.