På spaning efter en skollagsändring som skett : Skollagsändringen 2014 och dess synliga konsekvenser i grundskolans åtgärdsprogram
Sammanfattning: Syftet med denna studie är att belysa hur man i ågärdsprogrammens texter kan utläsa ändringen av Skollagen som skedde 2014 (SFS: 2014:458), med fokus på förändringen av särskilt stöd. De frågor vi ställt är hur beskrivs elever och elevers behov i åtgärdsprogrammen, samt vilka åtgärder föreslås? För att besvara detta har vi använt en kvalitativ studie där vi samlat in åtgärdsprogram från två kommuner. Den ena hälften av åtgärdsprogrammen är upprättade innan höstterminen 2014 och den andra hälften är upprättade efter densamma. Vi har i forskning och litteratur funnit att åtgärdsprogram används till mer än bara att vara en manifest plan på de åtgärder som skolan skall vidta för att öka elevers måluppfyllnad. Åtgärdsprogram säger även något om skolors kultur och elevsyn. Dessutom påverkar de enskilda elevers identitetsskapande. I vår studie fann vi att den ändring av skollagen som genomfördes 2014 inte har påverkat innehållet i åtgärdsprogrammen i någon större omfattning. Åtgärdsprogrammens diskurs förefaller vara densamma som innan skollagsändringen. Texterna förefaller vara präglade av ett såväl ett bristperspektiv som ett kategoriskt perspektiv – något som kan få konsekvenser för elevernas identitetskapande samt lärarnas fortsatta syn på dem. Inte heller har sättet man formulerar sig om eleverna förändrats av skollagsändringen. Vissa förändringar kan dock skönjas. För det första finns det möjligen ett större fokus på elevernas behov utifrån målrationella värden. För det andra har en uppenbar minskning av antalet upprättade åtgärdsprogram skett. Vi funderar på om detta kan hänga samman med att skolor inte vill upprätta åtgärdsprogram och därmed slippa skjuta till resurser till särskilt stöd.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)